Svartvit vaggvisa tog plats på husfasaden
Av Johanna Simonsson
En svartvit film lystes upp på en husfasad intill Kungsbacka torg under fredagen. Samtidigt spelades vaggvisan "Annabell Olsson" från högtalare. Det är en del av konstens vecka och bakom verket står konstnärerna Kordian and Diana Rönnberg som utgör duon Combi Cats.
– Vi har samlat in fem olika vaggvisor som har sjungits på fem olika modersmål, säger Diana.
Kordian och Diana Rönnberg utgör konstduon Combi Cats. Deras verk med vaggvisor på olika modersmål framställda i olika konstellationer visades under Konstens vecka. Foto: Johanna Simonsson
Från klockan sju till tio på fredagskvällen kunde den som passerade Storgatan 25 få se väggen bytas mot klipp på olika kvinnor. Filmen är ihopsatt av foton på vänner och familjemedlemmar till Diana. I en tom lägenhet mittemot blickade hon ut på den.
– Alla foton är tagna i Polen eller här i Kungsbacka. Det finns en på Josefin Berger, som sjunger "Annabell Olsson", i Kungsbacka ån, sa hon skrattandes.
Tanken var även att en vaggvisa från Sydafrika som sjöngs på afrikaans skulle spelas.
– Egentligen skulle vi ha använt en större husvägg intill här och stått på taket mittemot, men regnet och blåste ställde till det.
Filmen spelas istället på den stora fasaden under lördagskvällen.
Den svartvita filmen, som är gjord av foton på olika kvinnor, spelades samtidigt som vaggvisan "Annabell Olsson" hördes på gatan. Foto: Johanna Simonsson
Flera verkCombi Cats verk är en del av projektet Dream peace som finansieras av region Halland och Kungsbacka kommun. Två av de andra vaggvisorna, från Kongo och Polen, har redan presenterats under Konstens vecka. En i form av en dans och en som en installation bestående av en trävagga med tillhörande lapptäcke som gjorts av två studiecirklar. Den sista vaggvisan i projektet, från Brasilien, kommer att visas på en utställning i Fyren i slutet av november.
De som har sjungit in de fem olika vaggvisorna är bekanta till Kordian och Diana.
– Men en sjunger jag själv på polska eftersom jag är född där, sa Diana på väg ut till gatan för att möta upp Kordian och treåriga Zelda.
IdénKordian säger att familjelivet och hans jobb som grafisk designer har begränsat filmskapandet.
– Varken jag eller Diana har gjort det speciellt mycket sedan vi fick barn. Men det är roligt att vara igång igen!
Diana blev inspirerad av vaggvisor när hon själv sjöng mycket för Zelda.
– Jag tycker det finns något internationellt med det. Oavsett hudfärg, traditioner, livsstil eller kläder så kan vi alla samlas kring kärleken till våra barn.
I samband med kriget i Ukraina ville hon också göra något tröstande.
– Vi är som skörast när vi sover för då släpper vi allt. Vaggvisorna har som syfte att hjälpa barnen att somna in och texterna handlar ofta om att man ska skydda dem. Vi tänker att det är någonting fint att kunna samlas kring.
Kvinnorna som är med i filmen är vänner eller familjemedlemmar till Diana. Låten framfördes av Josefin Berger. Foto: Johanna Simonsson