Ny bok berättar om Hunehals byggherre

Av Kristian Alm

När historikern Geir Stian Ulstein skrev om norska fästningar dök namnet greve Jakob Nielsen upp.
–Det blev klart för mig att han var en av norsk medeltids viktigaste personer men fullständigt glömd.
Nu kommer Ulstein till Kungsbacka för att föreläsa om greve Jakob som ju också skapade Hunehals borg.

Bortglömd har både greve Jakob och Hunehals borg varit även i Kungsbacka, tills några entusiaster för tio år sedan fick EU-pengar för att lyfta fram den spännande historien.

Projektet "I grevens tid" skulle levandegöra Hunehals Borg och Hanhalsholme. Hembygdsentusiasten Rose-Marie Eriksson blev fadder för projektet och senare ordförande för föreningen som fortsätter arbetet med att lyfta fram borgens historia.

Det har blivit en bok, skyltar runt borgen har satts upp, det har ordnats medeltidsdagar och arkeologiska utgrävningar har genomförts. Man har hittat bland annat utkikstorn och keramik.

Kungsmördare

Hunehals Borgs historia kretsar mycket kring greve Jakob Nielsen. Borgen byggdes troligtvis av hans far, Niels Nielsen, i mitten av 1200-talet. Greve Jakob tog tillflykt till borgen år 1287 efter att han, tillsammans med sju andra, förklarades skyldig till att ha mördat den danske kungen Erik Klipping. Väl här byggde han ut borgen som ett skydd mot sina fiender.

Geir Stian Ulstein (född 1982) er utbildad historiker och författare till tjugotal romaner og sakprosaböcker.

Foto: Jordan/Bonnier norsk forlag

Men Hunehals var långt ifrån den enda borgen han byggde. Den norske historikern Geir Stian Ulstein menar att det kan ha handlat om i alla fall fem borgar i det norskdominerade området:

Varberg, Hunehals, Bohus i Kungälv, Akers borg i Oslo och möjligen en borg i Vardö längst upp i nordligaste Norge.

Nu har Ulstein skrivit boken "Grev Jakob - kongemorderen som bygget Norges grenser i stein". Han fick idén när han arbetade med en bok om norska fästningar.

– Då dök namnet greve Jakob Nielsen hela tiden upp. Det blev efter hand klart för mig att han var en av norsk medeltids viktigaste personer, men ändå fullständigt glömd.

Hunehals fanns under en relativt kort tid, så vad hade då borgen för funktion?

– Hunehals var nog en försvarsborg för grevskapets viktigaste personer under orostider. Det var med andra ord inte tänkt som en bostad i det dagliga för greve Jakob. Men han och hans män kunde använda borgen som bas för en rad sjöangrepp på handelsmän.

– Jag tror inte borgen gick ur bruk under greve Jakobs tid, men sedan kan en del sten ha använts för att bygga ut borgen i Varberg, för att göra om den till en fästning när kanoner blev en faktor att räkna med.

Greve Jakobs borgar var en nagel i ögat på hans fiender och i den svenska propagandistiska Erikskrönikan skriver man om Bohusborgen: "han som ga råd om å bygge det opp; lönn får han i helvetes plott".

Boken berättas det om den 15 november.

Foto: Bonnier norsk forlag

En omdiskuterad fråga är om Jakob Nielsen verkligen låg bakom mordet på danske kungen.

– Jag försöker ge svar i boken, och det finns både argument mot och för.

Den 15 november kommer Geir Stian Ulstein till ABF för att berätta om sin forskning och bok.

Läs mer:

Föreningen vill uppmärksamma historiska borgen

Fakta
Jacob Nielsen, sannolikt född omkring 1250 och död omkring 1310, var greve av Norra Halland och son till greven Niels Nielsen.
Jacob fick 1283 faderns forna grevskap som län men dömdes 1287 fredlös för påstådd inblandning i mordet på danske kungen Erik Klipping. Liksom övriga fredlösa fick han norskt stöd och behöll makten i Halland norr om Ätran under två årtionden.