Hemvärnet ingen lekstuga för gubbar

Dagens hemvärn är moderniserat och har i stort sett samma utrustning som övriga försvaret, enligt kompanichef Jan-Eric Höög. 

Allt fler söker sig till Hemvärnet som nu även lockar specialister. Och det är idag ett nytt hemvärn med förändrad roll som ska såväl skydda som hjälpa i Halland.

– Vi har sett en tillströmning av folk som vill göra en insats, säger kompanichef Jan-Eric Höög.

Synen på Hemvärnet som en möjlighet för män att få komma ut i skogen och grilla korv och leka soldat är passé. Eller borde åtminstone vara enligt kapten Jan-Eric Höög som är chef för 451:a insatskompaniet i Halland.

– Så har det inte varit på länge. Det är stor skillnad idag mot hur det var för bara 20 år sedan. Men klart att det lever nog kvar lite i folkminnet, säger han.

Den allmänna värnplikten lades på is 2010. Men sedan dess har världsläget förändrats, och plötsligt dök återigen diskussionen om ett starkt försvar upp på ledarsidor och i de politiska debatterna. 

– Man ansåg att hotet från öst var borta och tänkte sig en lång fred. Istället skulle vi engagera oss utomlands. Men det blev inte riktigt så som man trott, säger kapten Höög.

När Ryssland annekterade Krim var upprördheten bland världsledare stor. Att landet dessutom satsade stort på upprustning av sin stridsmakt rönte oro.

– Och det är inte långt mellan oss och Baltikum. För dem är det på allvar. Dessutom har vi nya hot i form av terrorism, säger Jan-Eric Höög.

Läs också: Nya hot kräver ny motståndskraft

Hemvärnet är idag moderniserat, såväl vad det gäller utrustning som vad det ska ha för roll.

– Vi har i stort sett samma utrustning som övriga försvaret. Det vi övar är i första hand väpnad strid. Sedan ska vi såklart hjälpa till vid skogsbränder, men sådant övar vi inte. Vi var även med aktivt i sökandet efter Dante nere i Falkenberg till exempel, berättar kaptenen.

För ett par veckor sedan prisades sökinsatsen efter Dante, något som Jan-Eric Höög tycker känns bra.

– Det blev ju såklart en väldigt tråkig utgång, men det var bra att han hittades. Och hela sökinsatsen fungerade väldigt bra. Samarbetet mellan oss och polisen var exceptionellt, säger kaptenen.

 Nyligen gick försvaret ut med att allt fler intresserar sig för att bli specialister i Hemvärnet. Detta efter en kampanj från Försvarsutbildarna. Men det är inga supersoldater det handlar om.

– Nej, det där med specialist kan låta lite missvisande kanske. I det här fallet handlar det främst om fältkockar, sjukvårdspersonal och fordonsförare till exempel, förklarar Jan-Eric Höög.

Och det håller han med om att det behövs fler av.

– Vi har inga fältkockar idag. Och de här specialisttjänsterna kräver i regel inte att man har gjort värnplikten. Alla får en grundutbildning.

p>

MC-förare är en av specialistrollerna man kan söka i Hemvärnet. Foto: Christina Mårtensson

Medelåldern i Hemvärnet ligger i dag på runt 38 år enligt kaptenen. Och intresset för den lokala skyddsstyrkan har ökat.

– Det blir bara större och större, och vi har sett en stor tillströmning av folk som vill göra en insats de senaste åren.

Är det fortfarande mest män, eller ser ni även en ökning av kvinnor som söker sig till Hemvärnet?

– Det är absolut fler kvinnor idag. Inte minst tjejer som har gjort värnplikt som ansluter sig.

Nyligen gick Försvarsmakten ut med förslag på att ändra kraven på exempelvis muskelstyrka, då man sett att kvinnor ofta har bättre resultat på psykiska test samt begåvningstest. Detta för att få fler kvinnor att intressera sig för att göra värnplikten.

– Det är bra, absolut. Men i Hemvärnet har vi inga fystest alls, förutom för vissa specialistroller som exempelvis mc-förare. Har man gjort värnplikten så räcker det. Men det är väl jättebra om man kan anpassa kraven mer efter befattning, tycker Jan-Eric Höög.

 Hemvärnet är allvar, men det finns samtidigt även stunder där möjlighet till prat och skratt förekommer.

– Det handlar ju inte om att vara ute och grilla korv, men det är klart att vi ibland hittar på sådant. Vi vill ju att folk ska trivas och komma tillbaka, säger kaptenen.

Äter man fortfarande ärtsoppa i armén?

 Jan-Eric Höög skrattar.

– Nej, eller jo det gör vi ju. Är det torsdag så äter vi ärtsoppa. Så är det.

Läs den fullständiga versionen i papperstidningen eller i appen. Klicka här.