Fortfarande ingen ljusning på intensiven

Intensivvårdsavdelningen i Varberg har redan ökat antalet platser och står redo att ta ännu ett steg.
Men det sker med konsekvenser.
– Om vi ska kunna öka antalet Iva-platser behöver vi ta personal från operation. Då måste vi skjuta på prioriterade operationer som till exempel cancerkirurgi, säger Maria Meirik, medicinskt ansvarig läkare på intensivvårdsavdelningen.

Smittspridningen i Halland har sjunkit något. Men det betyder i sammanhanget bara att den inte längre är högst i landet. Den är fortfarande hög och trycket på sjukvården är stor.
För intensivvårdsavdelningarna har man troligen inte heller nått själva toppen, eftersom det tar ungefär tio dagar innan patienter blivit så pass sjuka att de hamnar där.
– Vi väntar fortfarande på effekten från påskens umgänge, säger Agneta Olofsson, avdelningschef på Iva.

Beredskap för tio platser

Intensivvårdsavdelningen i Varberg har delats in i två olika delar: en för dem med andra diagnoser än covid-19, en för de covidsjuka.
Tidigare – före covid – fanns det sex platser på Iva i Varberg. I dag är antalet uppe i åtta och det finns beredskap för att öka till tio.
Det kan låta lite, men verkligheten är en annan.
– För att gå upp två platser måste vi öka personalen med tolv personer. Det måste ju bemannas dygnet runt, säger Paula Örngård, också hon avdelningschef på Iva.
I tisdags var samtliga åtta platser belagda, sex av dem med covidpatienter.

Stormens öga

Covid-iva är i sig uppdelad i ett par moduler. I den ena, där det normalt sett är plats för tre patienter, ligger nu fyra personer i olika skeden av sjukdomen.
Att kliva in där är som att stiga rätt in i stormens öga. Samtidigt som i stort sett alla delar av samhället just nu kretsar rund covid-19 och den verklighet vi alla har att förhålla oss till hela tiden förändras i en rasande fart, är det helt stilla innanför dörrarna som för till avdelningen. De ord som sägs, sägs med låg röst. Mest är det stilla, bortsett från det lätt väsande ljudet från andning. Egen och via maskiner.




En patient ligger lätt sövd i respirator och får hjälp med att luft puffas in i lungorna, en har nyss lämnat respiratorn och är satt på ett extra kraftfullt syrgasflöde för att alveolerna, små blåsor inne i lungorna, ska tränas i att expandera igen. En ligger helt stilla, med öppna ögon men oseende blick, kopplad till enbart syrgas, och en sitter upp och pratar lite grann med personalen. Krisen är över, snart väntar vård utanför Iva och andra tankar än ren överlevnad har börjat röra sig.
– Jag undrar vad jag kommer få att äta?
Flera i personalen finns hela tiden på plats. Sjukhusgröna kläder, andningsmask med ventil. Förkläden och handskar om de måste komma helt nära patienterna.
– Vi måste hela tiden finnas i närheten. En patient som är lätt nedsövd kan till exempel vakna till kort och då försöka dra ut tuben som sitter i halsen, säger Katarina Anthin, Iva-sjuksköterska och samordnare.

Sjukskrivna för stress

Personalen är oerhört trött. Det senaste årets extrema arbetsbörda känns av. Det är jobb varannan helg och det finns alltid behov av personal som går in och tar extrapass.
En del har slutat under året, men inte fler än tidigare år.
– Däremot är flera personer sjukskrivna för stress. Det är en markant ökning mot tidigare, säger Paula Örngård.
Det tynger också att man inte ser någon ljusning, tvärtom. Antalet patienter som läggs sin bara ökar.
– De är yngre än tidigare och utan riskfaktorer. Det känns också som att de är sjukare. Men det kan också bero på att de väntar längre med att söka hjälp, säger Maria Meirik.

Patienter kan flyttas

Fler patienter betyder behov av fler intensivvårdsplatser. Till viss del försöker man lösa det genom ett gemensamt, nationellt samarbete. Saknas det Iva-platser i Halland kan en patient istället flyttas till en annan region där det för tillfället finns plats. Men det finns också beredskap för att öka antalet egna Iva-platser en nivå till. Det svåra är tillgången på personal.
Förra våren, precis som nu, fick man lösa det med att flytta specialistsköterskor mellan avdelningar. Det innebär i sin tur att man kan tvingas ställa in operationer eftersom personalen på till exempel operation istället finns på Iva.
I våras ställdes många planerade operationer in. I dag utförs en del mer högprioriterad som canceroperationer som behöver göras inom fyra veckor samt dagkirurgi där patienterna inte behöver stanna kvar på sjukhuset efteråt. Båda de delarna riskerar att dras ner eller försvinna, om antalet Iva-platser måste utökas.

Delad semester

Dessutom närmar sig sommaren och behovet av återhämtning är enormt. Alla har erbjudits fyra veckor sammanhängande semester, men vissa har ändå valt att dela upp den.
– Alternativet var att ta semester i början av juni. Det är ju inte så roligt om barnen fortfarande går i skolan och mannen kanske jobbar. Vad ska man göra helt själv då när inget händer? Andra år har vi kunnat ta in tio-tolv personer från hyrföretag under sommaren. Men de finns ju inte nu, de jobbar redan i covid-vården, säger Katarina Anthin, samtidigt som hon lite oroligt börjar röra på sig.
– Klockan är tolv. Jag behöver byta av en kollega så att hon hinner gå och få i sig lite lunch.

Läs mer:
Statsministerns besked om restriktionerna

Nytt startdatum för vaccinationsfas 4

Belastningen på vården: “Det finns inte utrymme att leva som att pandemin var slut”