Tölö – byn som blev av med kyrktornet

Av Ronny Karlsson

Många gånger passerar namnen förbi utan någon reflektion. Men där bakom finns ofta en intressant historia. Med jämna mellanrum kommer vi på Norra Halland att ge er berättelsen om socknar, gatunamn eller platser i Kungsbacka kommun. Serien görs i samarbete med Nordhallands Hembygdsförening.

I dag är Tölö en del av Kungsbacka. Men under många hundra år var Tölö socken en viktig plats i det som blivit norra Halland. Mitt i denna socken låg Tölö by. Här följer historien om byn som hade en egen byordning och där stod dessutom ett kyrktorn som inte kunde hantera en storm.
Vi ska direkt skilja på Tölö by och Tölö socken. Tölö by var en del av Tölö socken, som sträckte sig över stora delar av det som i dag är Kungsbacka kommun. Höglanda, Gröninge, Sandsjöbacka, Hede och Hjälm var alla byar som ingick i Tölö socken. Den största byn var Varla by.
– Tölö var en vidsträckt socken åt både väster och öster, säger Gert-Åke Pålsson från hembygdsföreningen.
Tölö by växte fram nära kyrkan, som var en central plats på flera sätt. När området blev svenskt i stället för danskt 1645 fanns redan både byn och socknen.
På 1700-talet fanns det totalt åtta hemman, eller gårdar, i Tölö by. Troligen har de funnits ända sedan 1400-talet. Men vid en sammanställning 1729 hade gårdarna fått namn efter personen som ägde gården då Halland blev svenskt. Då fanns bland annat namn som Anders Bengtsgården, Oluf Jönsgård och Jöns Andersgård.

Laga skifte
På den tiden var det lantbruk som man försörjde sig på och till de olika husen i Tölö by hörde varsin odlingsbar remsa, som skulle skötas efter bästa förmåga. Men det systemet hade sina brister. När en bostad gick i arv fick ofta flera söner dela på marken och till slut blev remsorna så smala att de knappt gick att sköta.
– Det blev väldigt trångt och man tvingades att ta sig fram över varandras marker, säger Pålsson.
Därför infördes 1827 det som kallas för laga skifte, där varje bondes andel samlades och lades ut på en plats. Den som fick sin andel i den sämre jorden fick då i motsvarande grad mer mark. Det räckte med att en bonde begärde ett skifte för att det skulle bli verklighet. Redan under andra halvan av 1700-talet hade man dessutom infört storskifte, där bönder bytte markområden för att få större sammanhängande markområden att odla på.

Egen byordning
Som alla byar hade Tölö by sin egen byordning. Den kan ses som ett komplement till rikets lagar och tog bland annat upp djurskötsel. De som inte följde reglerna fick böta ett antal shilling banco. De intäkterna skulle sedan användas för "byns gemensam nytta" som det hette i byordningen.
Byordningen, kassaboken och andra viktiga dokument förvarades i kykista. Där vårdade man ömt och den stod ett år på varje gård i byn.
Byordningen från 1823 var underskriven av hemmansägarna i byn. En intressant notering i protokollet är själva underskrifterna. Många var analfabeter på den här tiden och det står noterat om personerna själva styrt pennan, eller tagit i pennan. De som noterades för att ha tagit i pennan fick alltså hjälp med sin namnteckning.




1845 drabbades Tölö by, och hela socknen, av en stor motgång. Under årets sista dagar drog en kraftig storm in över området och till slut rasade tornet på Tölö kyrka. Det ledde till en lång diskussion om hur man skulle gå vidare med kyrkan.

Kyrkan flyttades
Till slut togs beslut i sockenstämman om att bygga en ny kyrka. Den skulle placeras högre upp på backen för att synas bättre, men det krävde att man fick flytta gårdsbyggnader för Djäknegården. Stock för stock plockades de husen ned för att sättas upp på annan plats. Allt för att kyrkan skulle synas så bra som möjligt.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tölö församling och för de borgerliga frågorna till Tölö landskommun. Landskommunen utökades 1952 innan den 1969 uppgick i Kungsbacka stad som 1971 ombildades till Kungsbacka kommun.
Var kommer då namnet Tölö från?
– Ja, experterna på ortsnamn har lite delade meningar där, säger Pålsson.
En teori är att namnet kommer från att Söderån "tölar" sig förbi området. Men det är som sagt en av flera teorier.
Utgrävningar har hittat lämningar av ett handelscentrum på Varlaplatån och en vikingahall samt en stavkyrka från 1000-talet vid nuvarande Tölö kyrka, så Tölö har onekligen en lång historia.
Ronny Karlsson
0300 - 52 13 64
ronny.karlsson@norrahalland.se


Fakta byordningen från 1823
Språket är gammalt men också formellt i byordningen. Här är två av punkterna i Tölö bys egen byordning:
3. Ägaren af hwarje Nötkreatur, som ifrån den 1e Maij, komma löst i Ingärdet, skall böta 8 sh Banco; dock så wida att gärdesgårdarne äro i förswarligt stånd. Men är den, hwilken skall underhålla den gärdesgård, som finnes hafva warit wållande dertill, förfaller till det wite som den bordt utkräva, hwilken ägde kreaturet.

7. Då wid inträffade snöfall om wintertiden, snöskottning är nödig, skall ordningsmannen, med biträde af Bisittaren, låta hwar och en minst en timma före än samlingen bör ske, att å ett wisst ställe mötas, hwilken som häremot bryter och icke hörsammar beordringen skalla anses förfallen till ett wite af 8 sh Banco.




Fakta byordningen från 1823
Språket är gammalt men också formellt i byordningen. Här är två av punkterna i Tölö bys egen byordning:
3. Ägaren af hwarje Nötkreatur, som ifrån den 1e Maij, komma löst i Ingärdet, skall böta 8 sh Banco; dock så wida att gärdesgårdarne äro i förswarligt stånd. Men är den, hwilken skall underhålla den gärdesgård, som finnes hafva warit wållande dertill, förfaller till det wite som den bordt utkräva, hwilken ägde kreaturet.

7. Då wid inträffade snöfall om wintertiden, snöskottning är nödig, skall ordningsmannen, med biträde af Bisittaren, låta hwar och en minst en timma före än samlingen bör ske, att å ett wisst ställe mötas, hwilken som häremot bryter och icke hörsammar beordringen skalla anses förfallen till ett wite af 8 sh Banco.