Debatt: Miljarder i plastavgifter varje år

Plastpåsar intrasslade i buskar, snusdosor slängda vid busshållplatser och engångsmuggar uppradade på elskåp – skräpet finns överallt i våra gemensamma stadsmiljöer. Det skadar naturen, försämrar trivseln och gör det svårare för Sverige att nå återvinningsmålen för förpackningar.

Därför är den nya lagen om sortering på offentliga platser ett viktigt och välkommet steg. Från den 1 januari 2026 ska kommuner erbjuda källsortering av förpackningar på torg, i parker och på andra välbesökta platser. De nya sorteringspunkterna gör det möjligt att sortera skräpet där det uppstår – direkt på stan.

Bakgrunden är tydlig. Förpackningar från det vi äter och dricker utgör en stor del av skräpet i våra stadsmiljöer, och mycket av det är plast. Samtidigt missar Sverige återvinningsmålen för plastförpackningar år efter år. Under 2024 samlades bara 31 procent av plastförpackningarna in, och av dem kunde knappt hälften återvinnas. Det innebär att den faktiska återvinningsgraden stannar på omkring 13 procent – långt ifrån både nationella och europeiska mål.

Det här kostar. Varje år betalar Sverige miljardbelopp i EU-avgifter för plastförpackningar som inte materialåtervinns. Pengar som i stället hade kunnat användas till åtgärder som faktiskt stärker miljöarbetet.

Sorteringspunkterna är ingen mirakellösning, men de är en viktig pusselbit. När människor får möjlighet att enkelt göra rätt ökar både sorteringen och viljan att inte skräpa ner. Det starka stödet från allmänheten visar tydligt att förändringen är efterlängtad.

Nu gäller det att ta vara på chansen. Kommuner, producenter och medborgare måste dra åt samma håll. Med bättre förutsättningar i vardagen kan vi minska nedskräpningen, öka återvinningen och ta Sverige närmare de mål vi har lovat att nå.

Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent