Uppdrag: Testa elever som misstänks för droger

Det är en förmiddag i slutet av maj. Förmiddagslektionerna rullar på i sin jämna lunk på Elof Lindälv. Diskret parkerar två bilar en bit från huvudbyggnaden. Ur kliver tre män och en kvinna. En försenad elev som skyndar mot sitt klassrum tittar undrande – vad är det där för några?

Besökarna är Kungsbackas spaningsgrupp mot narkotika, för dagen förstärkt med ett par poliser i yttre tjänst. Uppdrag: att testa elever som man misstänker använder droger.

Tipsen kommer från skolpersonal eller andra kontakter. Ibland har även oroliga föräldrar hört av sig. Skolan och polisen har haft kontakt i flera veckor. Men det är först samma morgon kontrollen sker som polisen meddelar att det är dags.

Innanför dörrarna möter rektor och skolsköterska upp. Det gäller att vara både snabb och diskret.

– Får några elever syn på oss sprids ryktet blixtsnabbt via mobiltelefonerna och vi riskerar att någon elev sticker, säger Fredrik*, som är spaningschef.

Medan poliserna väntar i ett rum intill skolsköterskan går skolpersonal iväg för att hämta de utpekade eleverna i sina klassrum.

– Det brukar inte bli någon dramatik, vi försöker hålla det så diskret som möjligt, säger Bonny Wernersson, rektor på Elof Lindälv.

För det mesta anar eleverna vad som är på gång när de blir ombedda att följa med. Någon av dem har testats tidigare, och alla har hört talas om polisernas skolkontroller.

En efter en får de träffa en polis som bedömer om eleven verkar påverkad. Det krävs tydliga tecken för att man lagligt ska kunna tvinga eleverna att lämna prov.

– Det handlar bland annat om hur de pratar, och hur ögonen ser ut, säger spaningschef Fredrik.

Med många års erfarenhet kan de snabbt göra en bedömning. Men det finns en del elever som medicinerar, till exempel mot ADHD, och då kan man få tecken som liknar narkotikapåverkan. Så det gäller att reda ut det först.

Klämma ut några droppar

Finns tecken på påverkan, är det inget att resonera om. In på toaletten och försök klämma ut några droppar som går att analysera. Urinstickan visar snabbt om det finns några spår av cannabis eller andra droger.

– Det går inte att tro att man kan droga på helgen och sen vara ren i veckan. Cannabis sitter i i flera veckor.

Polisen finns med på toaletten. Gamla trick med sparad urin fungerar inte längre. Och går det inte att kissa, är det blodprov som gäller. Det kan antingen tas direkt av skolsköterskan, eller får eleven följa med till vårdcentralen.

Den här gången är det bara en av eleverna som visar spår av cannabis. Polisen kontaktar hans föräldrar. Samtidigt blir det en anmälan till socialförvaltningen och en anmälan om ringa narkotikabrott.

– En del föräldrar vägrar tro att det är sant. De har inte upptäckt det eller inte velat se, säger Bonny Wernersson.

– En del elever vägrar också att erkänna, de hävdar att de fått i sig cannabis genom att ha suttit bredvid någon som rökt…

Timmar senare

Efter ett par timmar är polisens tillslag över och bilarna kan rulla iväg igen. Bland eleverna går snacket på högvarv. Vem åkte fast? Vad hände?

Ofta blir det inte mer skola på ett par dagar. Men det ingen policy att ”straffa” elever genom avstängning. Tvärtom handlar det om att stötta med samtal med kurator och försöka få

Med vissa undantag.

– Går eleven på en praktisk linje, där det finns risk att man skadar sig eller andra, stängs man av från de ämnena tills proven visar att eleven är drogfri, förklarar Bonny Wernersson.

Det kan gälla Restauranglinjen där man hanterar knivar, eller Fordon där man kanske svetsar eller kör lastbilar. Drogbrottet kan också innebära att de förlorar körkortstillståndet och inte kan fortsätta sin gymnasielinje – ett hot som ofta väger tyngre än skammen att åka fast.

Är det inte jobbigt att polisen hittar narkotikapåverkade elever?

– Jo, det är det förstås, men det viktiga är att vi har ett bra samarbete med polisen och har styr på det, säger Bonny Wernersson.

Fungerar det?

– Ja, det tycker jag. Det är ju inte bara de som testas som reagerar, hela skolan vet om att det inte är säker mark. Och det är sällan som samma elev testar positivt igen, är min upplevelse.

Narkotikapolisen Staffan Lingstedt är också nöjd med samarbetet.

– Påverkade elever finns på alla skolor i Kungsbacka. Att vi oftare är på några skolor beror på att de är bättre på att jobba med frågan. Som förälder hade jag varit mer orolig om det aldrig är några polistillslag på mina barns skola!

Kapareskolan aktiva mot droger

”Att inte tipsa polisen hade varit att svika våra unga”

Två gånger under kort tid har polisen slagit till på Kapareskolan. Det är ett samarbete mellan skolan och polisen som gör det möjligt att genomföra drogtesterna i skolan.

– Vi vet aldrig vad som finns under ytan, men sedan kommer informationen krypande, säger rektor Ingrid Schiller.

Polisen i Kungsbacka är tydliga: det är inte mer narkotika på Kapareskolan än på någon annan skola i Kungsbacka. Skillnaden är samarbetet och att skolan arbetar aktivt mot droger, och för att upptäcka de som använder.

– Det börjar ofta som rykten eller indicium, men vi är cirka 50 vuxna som rör oss i korridorerna och får ju höra saker. Då känns det tryggt att kunna kommunicera det med er, säger rektor Anders Svensson, till Patrik* från kungsbackapolisens spangrupp.

Patrik är på skolan för ett uppföljningsmöte. Efter två kontroller i år, stämmer han av läget.

För skolan går arbetet mot narkotika genom många olika väger. Genom skolans kontaktpolis, med polisens spangrupp, med Individ och familjeomsorg, och med föräldrar. Skolan gör då och då orosanmälningar till socialtjänsten, men det gäller även andra orosområden än droger.

– Vi har personal som har upptäckt att vi hade barn som rökte på utanför skolan. Det är naturligtvis jättetråkigt. Om ett barn ska lyckas måste skolgången vara bra, det visar forskning. Hamnar barnen snett och fokus blir att hänge ute på raster och att röka på, då är det klart att det blir problem, säger Ingrid Schiller, rektor.

– Man blir jätteledsen när man får veta. Vi vill undervisa. Men vi måste också få upp problemet till ytan så att vi kan jobba med det, säger Anders Svensson.

De upplever att kontrollerna i skolan har en stor effekt. I generellt är de flesta nöjda, både elever som testas, och deras föräldrar.

–  Sedan finns också ett stort symbolvärde i att polisen kommer till skolan. Det blir tydligt att även skolan har koll, det är inte bara polisen som arbetar mot droger, säger Anders Svensson.

Är det risk att eleverna förlorar förtroende när de förstår att ni kontaktar polis?

– Jag har frågat rakt ut, tänkt att de inte vill prata med mig igen. Men eleverna förstår. Jag tror det skulle uppleva det som ett större svek om vi blundar. Jag är säker på att alla ungdomar innerst inne vill ha varma gränssättande vuxna, säger Ingrid Schiller.

Alla skolor jobbar inte så aktivt som ni, vad tycker ni om det?

– Vi kan inte tala om hur andra skolor ska jobba. Vi har positiva erfarenheter som ska spridas och delas, säger Anders Svensson.

– Är man det minsta tveksam, ta dit polisen. Det skapar en trygghet både för elever och vårdnadshavare. Det krävs ett visst mod att stå upp och säga att vi har problem på skolan. För det leder till något positivt, jag har nyligen suttit i möten föräldrar där vi nu är fantastiskt glada över att det hänt så mycket positivt med skolgången för en del elever, säger Ingrid Schiller.

Nästa del: Möt Anton som missbrukade i flera år, men nu fått rätsida på sitt liv.

Tidigare delar

Del 1

a>

Del 2

a>