Nu na¨r folk bo¨rjar a°terga° till jobb och skola ho¨r jag ofta ordet stress komma in i bilden. Man a¨r stressad o¨ver allt ansvar, att inte ra¨cka till och att det a¨r sa°a°a° la°ngt kvar till na¨sta semester. Inte nog med det, det tycks vara inflation pa° pod- och artikelserier som handlar om stress. Och ofta beskriver dessa hur man ska undvika stress. Jag kan ha fel, men det ka¨nns som om den uppva¨x- ande generationen fa°r la¨ra sig att stress a¨r farligt.
VISST KAN STRESS pa°verka oss negativt. Jag tjatar ofta pa° mina PT-kunder att efter all ha°rd tra¨ning, det vill sa¨ga stress pa° musklerna, hur viktigt det a¨r med vila. Detsamma ga¨ller i livet. Det a¨r inte stressen som skadar. Det a¨r bristen pa° a°terha¨mtning. Jag sa¨ger inte att det a¨r lo¨sningen pa° alla stressrelaterade sjukdomar, men myck- et skulle vara vunnet om vi la¨rde oss att ba¨ttre att varva ner och lyssna pa° va°r kropps signaler och faktiskt sa¨ga nej ibland. Det a¨r ba¨ttre att fo¨rebygga a¨n att reparera.
Men det som ofta a¨r en sto¨testen i detta fo¨rebyggande a¨r va°rt ma¨rkliga fo¨rha°llningssa¨tt till stress; vi a¨r indoktrinera- de att se den som na°got da°ligt. Denna tanke, att stress skul- le vara farligt, a¨r en av va°r tids sto¨rsta lo¨gner. Det a¨r inte stressen i sig som a¨r farlig, utan allt negativt prat om stress – och det a¨r just detta som go¨r oss stressade.
VAD JAG FO¨RSO¨KER sa¨ga a¨r att na¨r vi vill tackla stress sa° go¨r vi det ofta utifra°n fel utga°ngspunkt. Vi ser pa° stress som vi ser pa° motga°ngar. Pa° samma sa¨tt som vi tror att lycka a¨r fra°nvaron av pro¨vningar och sva°righeter sa° tror vi att frid a¨r fra°nvaron av ha°rt arbete och stress. Men lycka och frid a¨r inte att vara fri fra°n motsta°nd. Lycka a¨r att kunna bemo¨- ta motsta°ndet och komma ut pa° andra sidan en ba¨ttre, star- kare ma¨nniska.
Vi fo¨ds. Vi do¨r. Och da¨remellan lever vi. Att leva betyder att va¨xa. Och va¨xer, det go¨r vi genom motsta°nd. Och mot- sta°nd, det finner vi i livets motsatser. Det a¨r just da¨r lyckan har sitt ursprung. Fo¨r det a¨r genom sorgen vi ka¨nner gla¨d- jen, genom mo¨rkret vi fo¨rsta°r ljuset och ja, genom stressen vi ka¨nner styrkan.
Fo¨r det a¨r genom sorgen vi ka¨n- ner gla¨djen, genom mo¨rkret vi fo¨rsta°r ljuset
DESSA MOTSATSER FINNS a¨ven i va°ra kroppar. Inom va°rt autonoma nervsystem samverkar de sympatiska och para- sympatiska systemen i symbios. Det fo¨rsta hja¨lper oss varva ner och a°terha¨mta oss, det andra bygger upp va°r kropp och motverkar effekterna av det fo¨rsta. Faktum a¨r, vi o¨verlever inte om inte det parasympatiska systemet tilla°ts verka fullt ut. Fo¨r det a¨r ha¨r livsno¨dva¨ndiga a¨mnen och hormoner ut- so¨ndras som hja¨lper oss tackla utmanande situationer.
Sa° stressen a¨r inte farlig. Den a¨r en naturlig och no¨dva¨n- dig del av livet.
Vi skulle egentligen kunna skippa alla fo¨rso¨k till va¨l- formulerade ord och lyssna till Allan Karlsson (i boken Hundraa°ringen) som sammanfattar det hela mycket ba¨ttre a¨n jag. Han sa: ”Det var vad det var, det a¨r vad det a¨r och det blir vad det blir.”
Om vi bara kan la¨ra oss acceptera det som sker omkring oss, inklusive stressen, da° skulle vi paradoxalt nog slip- pa mycket av den.
JAG FO¨RSTA°R ATT detta kan vara la¨ttare sagt a¨n gjort. Jag fo¨rsta°r ocksa° att detta a¨r ett ka¨nsligt a¨mne. Jag har empati fo¨r de som lider av stressrelaterade sjukdomar och ber om ursa¨kt fo¨r eventuell upplevd oka¨nslighet. Men med det sagt, jag tror det gynnar oss alla att se stressen fo¨r vad den a¨r - inte det som samha¨llet vill fa° oss att tro - som ett medel till att sta¨rka oss.
Da° fo¨rst kan sa° kan vi la°ta stressen verka fo¨r oss, inte emot oss.