Snart dags att fira midsommar

 

Imorgon är det tjugondag Knut. Jag vet inte hur många som tänker på eller bryr sig om vad tjugondag Knut egentligen är. De flesta känner nog till ”Tjugondag Knut dansas julen ut”. I Bondepraktikan kan man läsa att just den 13 januari, 20 dagar efter julafton, ska julen drivas ut och då är julen slut. Den traditionen har funnits i Sverige sedan åtminstone 1600-talet kan man läsa. Och på 1800-talet tillkom även julgransplundringen.

Kanske kan jag ses som bakåtsträvande i mitt julfirande. Jag håller på traditionen att tjugondag Knut dansas julen ut. Men redan på juldagen och annandagen såg jag folk börja bära ut sina julgranar. Och ta bort adventsljusstakarna i fönstren. Och jag kan förstå dem. De var trötta på julen. Men så ställdes även julgranen in till första advent.

Jag är uppvuxen med att dagen före julafton tar man in granen och pyntar den. Och när man kommer upp på julaftons morgon är allt lite mer magiskt. Jag tror inte jag hade haft samma känsla om julgranen redan stått och barrat i några veckor.

Kanske är det vi, eller tiden vi lever i men jag tycker att vi tar ut eller firar allt i förskott. Knappt har man svalt den sista ris à la Maltan innan det börjar serveras fastlagsbullar. Och vem är sugen på fastlagsbulle till fettisdagen när dessa inmundigats i flera månader.

Så kanske är det snart dags att börja fira midsommar. Varför inte klä midsommarstången till Valborg, på så sätt har vi ju plockat ner den redan innan det är dags att sjunga ”Små grodorna”.

Fast egentligen borde jag som gillar traditioner slängt ut granen redan till den 7 januari som var den dag man slängde ut julen ännu tidigare. Dagen då den danske hertigen Knut Lavard, mördades. Den Knut som tjugondag Knut fått sitt namn efter. Så före 1600-talet slängdes julen ut tidigare. Så kanske är det inte jag som är den bakåtsträvande, utan alla de som redan kastat ut julen.

Sedan gör ju alla hur de vill, och vad som passar dem bäst. Men i morgon är det jag som dansar ut julen.

Läs fler krönikor här.