Skadegörelse kostar kommunen runt 2 miljoner om året. Och det är inte bara ”fulla ungdomar” som ställer till det. Nerkörda vägbommar kostade 100 000 kronor förra året.

Det är inte helt enkelt att få en bild av vad skadegörelsen kostar kommunen. Hittills har de olika förvaltningarna skött det var för sig: klotter på bänkar hamnar på ett konto, klotter på hus på ett annat och nerkörd gatlykta på ett ytterligare ett annat konto.

Inte heller har man varit överens om var gränsen går för vad som ska polisanmälas.

Men sedan fyra förvaltningar tidigare i år slog ihop sina resurser i Teknikens hus, ska samordningen bli bättre.

– Ja, det är tanken, säger Johan Arvidsson, brand-och säkerhetsförvaltare på Service Fastigheter, som förväntas få ansvaret.

I dag ligger skadegörelse på kommunens fastigheter under honom, allt från skolor till idrottsanläggningar (fast inte fotbollsplaner visar det sig…)

Statistiken för de senaste fem åren visar att skadegörelsen på fastigheter stadigt ligger mellan 800 000 och 900 000 kronor, förutom 2016 då det stack i väg till över en miljon. Det var ett svart år även när man ser på antalet polisanmälningar av skadegörelse i hela kommunen. Det kunde Norra Halland nyligen berätta.

Då berättade vi även att antalet anmälningar sjunkit kraftigt förra året. Det avspeglar sig däremot inte i kommunens kostnader. Varför är svårt att säga. Det kan bero på att enskilda ärenden kan ha kostat mer, även om de var färre. Kommunen står också bara för en del av alla polisanmälningar.

Kommunen tvingas betala varenda krona, självrisken är på 400 000 kronor.

– Det är bara när det handlar om riktigt stora saker, som när man brände ner förskolor, som vi kan använda försäkringen, säger Johan Arvidsson.

Tittar man på klotter och sabotage mot parker och lekplatser ligger summan nästan lika högt, berättar enhetschef Jens Loreskog på Trafik och park.

– Jag gjorde en utredning som visade på 800 000 kronor om året. Men då ingår en kille som åker runt varje dag och tar bort klotter; vi jobbar jättehårt med det. För det mesta är det smågrejer, som en ful gubbe på en papperskorg eller att man förstör en blomsterrabatt. Undantaget är ju lekplatsen man eldade på i Västra Villastaden, den kostade 100 000 kronor att återställa.

Pangade gatlyktor och vägbommar har Göran Bengtsson på Trafik och park hand om.

– Vi har vägbommar där bara bussar får passera i Kolla, Varla och Tölö, men de körs sönder gång på gång. Det kan vara lastbilar och varubud som kört fel och inte vill vända utan kör rakt igenom, men förstås också de som bara tycker det är kul att gunga på dem. Bara i fjol kostade det 100 000 kronor. I år har vi fått sätta upp ny bom i Kolla fem gånger, senaste gången tog det en vecka innan den kördes av.

Förra året var det också skadegörelse på belysningspollare längs ån och i Frillesås: totalt kostade de 110 000 kronor.

I sammanställningen saknas som sagt sönderkörda fotbollsplaner, och även åverkan på konstverk, men grovt räknat hamnar alltså den årliga skadegörelsenotan på 2 miljoner om året för kommunen.