Psykologen: ”Rädslan är ofta helt rationell”

Rationell. Kristina Westberg är psykolog och menar att det ofta finns helt rationella förklaringar bakom våra olika rädslor. Foto: Daniel Blomqvist

Rädslor och fobier. De flesta rädslor har en rationell förklaring. Det finns dock hjälp att få om rädslan blir ett stort problem. 

– Fobier är ofta ganska lätta att åtgärda, säger psykolog Kristina Westberg.

Amygdala. Så heter det, den del av hjärnan som aktiverar vårt sympatiska nervsystem vilket i sin tur gör oss redo för strid eller flykt.

– Man kan säga att den är hjärnans vakthund som håller utkik efter hot och faror, säger Kristina Westberg.

Hon är psykolog och verkar i Kungsbacka. Rädslor, fobier och ångest är områden som hon gärna pratar om – och ett svar på varför man är rädd är kort och enkelt.

– Syftet är att man ska överleva. Det handlar om evolutionärt nedärvda överlevnadsinstinkter.

Det sympatiska nervsystemet är kroppens alarm, och när man hamnar i en skrämmande situation med en upplevd fara startar en mängd reaktioner i kroppen.

– Då stiger pulsen och blodtrycket, adrenalinet pumpar, man kan få öronsus och tunnelseende. Matsmältningen stannar till exempel av. Allt det här är för att kroppen gör sig redo för att fly. Det är en ”figth or fight” reaktion, säger Kristina Westberg.

Och apropå matsmältningen:

– Det är därför många som är lite ängsliga och har mycket oro i kroppen också ofta har orolig och nervös mage. Ångest och rädsla hänger ihop, man kan även känna sig lite svag i benen, bli kissenödig. Det är massor med saker som händer, förklarar hon.   

Att vi sedan är rädda för olika saker, och reagerar olika kraftigt, det finns det också förklaringar till.

– Där kan det till exempel handla om vad vi ärver från våra föräldrar. Man kan se det sympatiska nervsystemet som en hund. Vissa ärver en dobberman, medan andra kanske ärver en pudel. Om din dobberman skäller och varnar kraftigt för vissa saker, så blir reaktionen större. Och då gäller det att hålla i kopplet och inte låta hunden styra och ta över helt. Det handlar också om hur vi lärt oss att hantera responsen på rädsla under vårt liv.

Många faror är naturligt att vara rädda för, även om vi i Sverige kanske inte har så många farliga ormar eller spindlar.

– Men att till exempel vara mörkrädd är inte så konstigt. Det kan handla om oförutsägbarhet ihop med livlig fantasi, och det senare kan man troligen kan ha stor nytta av i andra sammanhang, säger Kristina Westberg.

Överhuvudtaget anser hon att vi inte har lika mycket att vara rädda för idag som förr. Vi har mat, tak över våra huvuden, och det finns inte allt för många farliga djur i Sverige. Men istället har något annat tagit över.

– Idag är en av våra största rädslor att inte duga och räcka till. Att till exempel känna rädsla och vilja lämna rummet när man sitter i möte med helt främmande människor, så kallad social fobi, är inte alls irrationellt. Förr kunde det vara livsavgörande att inte bli utesluten ur gruppen, och den känslan finns kvar i oss.

Men det finns goda hopp om att bli kvitt sina fobier och rädslor enligt Kristina Westberg.

– Det är kognitiv beteendeterapi (KBT) som gäller. Sen finns det olika sätt att angripa problemen, men det finns väldigt bra metoder.

Ett sätt är att försiktigt närma sig det man är rädd för, att exponera sig för situationen.

– Först kanske man tar sig till ett steg där rädslan motsvarar en fyra på en tiogradig skala. Sedan får man vänta tills rädslan lagt sig.

Nästa gång kanske man fortsätter tills man hamnar på en sjua på skalan, och på så sätt närma sig problemet tills man är kvitt rädslan.

– Och det är här ett bra mod kan vara viktigt, som kvinnan med alla rädslor hade. Det krävs nämligen lite mod samt att man upprepar detta ofta under en tid för att få ett bra resultat.

Kristina Westberg menar att man bör ställa sig frågan ”vad vill jag göra, och vem vill jag vara?”.

– En fobi är när rädslan påverkar ens livssituation så att man inte gör saker man kanske velat göra. Då är det flykten och undvikandet som blivit problemet. Det kan handla mycket om acceptans, och att försöka jaga mening istället för att undvika obehag.

Läs i appen: Skaffa Norra Hallands app här.