Annons

Personalen på LSS-boenden under hårt tryck

Nästan 1 000 händelserapporter på ett år, ensambemanning på nästan alla boenden nattetid och arbetsplatser där personalen flyr.
Arbetsvillkoren inom boenden för särskild service i kommunen är tuffa.
– Vi har den bemanning som behövs utifrån de behov som finns, säger Karin Martinsson, förvaltningschef Individ och familjeomsorg.

Vård | 02 Juni 2021 07:00

Både anhöriga och personal upplever att bemanningen på kommunes LSS-boenden inte räcker till.

FOTO: Privat

Tidigare i våras berättade Norra Halland om Johannes Dagemark som varje natt sover på soffan i sonens lägenhet på Gåsevadholms gruppbostad, eftersom han inte tycker att personalen räcker till. Nattetid ansvarar en person över sex boenden, varav flera bland annat har epilepsi och återkommande får anfall på natten.
Efter diverse turer fattades i slutet av förra veckan beslut om att nattpersonalen på boendet ska utökas med en personal till.

Johannes Dagemark har under våren sovit hos sin son på Gåsevadholms gruppbostad, eftersom han inte ansett att personalen räckt till.

– Jag vet inte vad det var som fick över dem till sist men jag är ofantligt lättad och tacksam över detta! Det innebär bland annat att förutsättningarna för att de boende blir nattade och får sova hela nätter går från noll till betydligt mer sannolikt, samt att personalen slipper stressa sönder sig själva. För egen del ser jag fram emot att kunna fokusera på mitt jobb igen och det skall såklart bli skönt att få sova hemma också, säger en lättad Johannes Dagemark.

Få på natten

Men också om den akuta situationen på Gåsevadholm nu ser ut att lösas, så är det få händer som ska göra mycket arbete.
Det finns ett stort antal LSS-boenden i kommunen: gruppboenden och serviceboenden. Uppdelningen görs utifrån hur stort vårdbehov brukarna som bor där har. De olika boendena skiljer sig också åt i inriktning. (Ordet brukare kommer att användas genomgående, för att minska risken för sammanblandning med boende som plats).
I antal personer på plats är bemanningen dock liknande på merparten av boendena. Med några undantag jobbar mellan två och tre personer dagtid (på några boenden enbart en personal, på ett fem), kvällstid mellan två och fyra personal och nattetid en.
Där skiljer det sig om det är en vaken personal eller sovande jour.
På ett boende är det två vakna i tjänst nattetid och på ett boende, Gåsevadholms gruppbostad, är det inlagt i schemat att boendet stöttas av ambulerande natt och den sovande jouren i serviceboendet bredvid.

Den ambulerande nattbemanningen består av två personer per natt.
– En tar de fasta tiderna. Sedan är det en person som åker på larm eller om någon ringer som behöver extra hjälp, säger Johnnie Gedda, enhetschef för boenden med särskild service i ett mejl.
En vanlig natt har den ambulerande nattbemanningen återkommande insatser på olika boenden klockan 21.45, 23.30, 00.00, 04.00, 05.00 och 05.45. Insatserna tar mellan en halvtimme och en timme.
Vissa nätter har man dessutom stöd inbokat mellan klockan 21.45 och 00.30 samt en insats på mellan 30 och 60 minuter klockan 6 på morgonen.
Det innebär i praktiken att det under stor del av natten bara finns en person tillgänglig i den ambulerade natten som ska vara back up till samtliga boenden i kommunen och att det vissa nätter är inbokat stöd och insats samtidigt på två platser, vilket innebär att det inte finns någon tillgänglig.
På serviceboendena är vårdbehovet lägre och i och med det också bemanningen. De flesta av serviceboendena har enbart en sovande jour nattetid, för att finnas tillgänglig om det skulle behövas.
– Att man har vaken natt hör inte till vanligheterna på den här typen av boenden. Jämfört med motsvarande kommuner skulle jag säga att Kungsbacka ligger högt med nattbemanning, säger Johnnie Gedda.

Personalstyrkan skiljer sig åt

För att få en tydligare bild av hur läget verkligen ser ut, har Norra Halland bland annat tittat på bemanningen och antal brukare på samtliga kommunens grupp- och serviceboenden.
Antalet anställda på boendena i relation till antalet brukare skiljer sig åt, från 3,5 personal till 0,7. Det är i sig inte så märkligt. Boendena har olika inriktning och brukarna har olika stort behov av stöd och hjälp.
För att bättre kunna sätta situationen på de olika boendena i ett sammanhang, har NH också tittat på de lex Sarah-utredningars om gjorts från 1 juli i fjol till början av maj i år samt antalet händelserapporter som har rapporterats in.
De senare är med som ett mått på sådant som har registrerats i verksamheterna som faller lite utanför det dagliga arbetet.
– Vi skall jobba med händelserapportering för att undvika att samma händelser inträffar igen och vi uppmuntrar till rapportering, säger Karin Martinsson.
Det kan till exempel röra sig om att medarbetare inte har fått information om ny skyddsutrustning, incidenter med läkemedelshantering eller fall, epilepsilarm som tappat täckning, städning som inte hunnits med, problem i samverkan med övriga vården, brister i det professionella bemötandet, hot och våld mellan brukarna, strömavbrott som påverkar eller rutiner slutar fungerar när en enskilde får nya vanor.
–  Det är inte bara när det blir fel, utan även risker för att det kan blir fel som ska rapporteras. Allt som rapporteras behöver inte vara en brist i vår verksamhet, det får utredningen visa, säger Karin Martinsson.
Jämförelsen på antalet händelserapporter i relation till antalet brukare och personal ger samtidigt en indikation på skillnaderna i vård- och bemanningsbehov.

Gåsevadholm sticker ut

Antalet händelserapporter på kommunens olika grupp- och servicebostäder skiljer sig åt rätt rejält Och just Gåsevadholm sticket ut rätt rejält.
NH:s genomgång visar att det under perioden den 1 juli i fjol till början av maj i år skrevs 156 händelserapporter. Det är långt fler än på Apotekarängens gruppbostad som har näst flest händelser rapporterade, 100 stycken.
Om man slår ner siffrorna och tittar på antalet händelserapporter per brukare blir skillnaden ännu större: 26 på Gåsevadholm, 12,5 på Apotekareängen och 7,7 på Kyviksgårdens gruppbostad som hamnar på en tredjeplats.

Ett stort vårdbehov med många incidenter hade kunnat innebära att det fanns mer personal på de boenden där mängden händelser är som störst. Men också när antalet händelserapporter ställs i relation till antalet anställda på respektive boende så blir skillnaderna stora. Återigen är det flest händelserapporter på Gåsevadholm, 15,6 utslaget per anställd. Också här är det Apotekareängen som har näst flest fall, 6,7 rapport per anställd, följt av Kyviksgårdens gruppbostad fem händelserapporter per anställd.
Trots att Gåsevadholm har mer är dubbelt så många händelserapporter som Apotekareängen och tre gånger så många som Kyviksgårdens gruppbostad så är däremot bemanningstätheten aningen lägre jämfört med Apotekareängen, 1,7 anställd per brukare jämfört med 1,9. Alla tre boendena ligger ungefär i mitten av spektrat av bemanningstäthet.

Karin Martinsson, förvaltningschef Individ- och familjeomsorg.

Enligt Karin Martinsson beräknar man på förvaltningen behovet av personal utifrån en modell för som grundar sig i stödbehovsmätningar på individnivå, för att sedan fördela resurserna utifrån behoven hos brukarna.
– Modellen tar också hänsyn till andra övergripande parametrar som till exempel storlek på enhet och typ av boende. Om det funnits mer pengar i budgeten så är det klart att vi hade kunnat höja ambitionsnivån, men bemanningen räcker utifrån de behov som finns, säger hon.

Läs mer: “Det är hela tiden samma tjat om budget i balans”

Annons

KOMMENTERA ARTIKELN

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Kommentera

Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.

Läs Även

Nämndsordföranden vill se en ny budgetordning

Blåljus I två år har Individ- och familjeomsorgen sparat och gnetat. I dag är underskottet nere på tre promille av den ...

Bemanningen utmaning för välfärden

Vård Bemanningen räcker till på kommunens LSS-boenden, enligt förvaltningschef Karin Martinsson. Samtidigt är bemanningsfrågan central i flera av ...

Dödsfall, självskador och smuts bland lex-Sarah-utredningarna

Vård Under perioden från den 1 juli till början av maj har kommunens Individ- och familjeomsorg gjort 18 lex Sarah-utredningar. Tre ...
Annons