Orosanmälningar ökar dramatiskt

Orosanmälningar om barn som far illa ökar dramatiskt i Kungsbacka.

– Vi tror inte det handlar om fler barn, utan att skolor, sjukvård och polis blivit bättre på att anmäla, säger Ulrika Olsson, 1:e socialsekreterare.

Siffrorna började sticka väg förra sommaren och har fortsatt öka. Hittills i år (siste oktober) har det gjorts 2 113 anmälningar jämfört med 1611 samma tid förra året – en ökning med en tredjedel. Varje månad kommer 150 till 200 anmälningar.

Det handlar alltså om fall där anmälaren misstänker att ett barn far illa. Det kan vara skolpersonal som misstänker brist på omsorg, barns som utsätts för våld, polisen som träffar på tonåringar sent på kvällen i olämpliga miljöer, eller släktingar som upplever att föräldrarna inte klarar sin uppgift.

– Vi har varit ute mycket och informerat om att skolan och vården är skyldig att anmäla, och det verkar har gett resultat, säger Ulrika Olsson och enhetschef Anette Berglund.

– Vi får också anmälningar från tandläkare, som upptäcker att munhygienen inte sköts eller att barnen inte kommer till undersökning. Eller från vuxenpsyk som misstänker att en person inte klarar sin föräldraroll.

Är det vanligt med okynnesanmälningar?

– Nej, det är sällsynt.

Föräldrar som vill åt varandra?

– Ja, men då finns det ju anledning till oro, då finns en konflikt som kan skada barnet, även om själva anmälan inte stämmer.

Ökningen gör arbetssituationen pressad. Varje anmälan måste tas på allvar.

Först görs en skyddsbedömning av en mottagningsgrupp – är barnet i omedelbar fara för att ta skada och måste tas om hand direkt?

– Om det inte är så, har vi två veckor på oss att göra en förhandsbedömning om ärendet ska utredas. Vi tar kontakt med familjen och anmälaren för att få en bild av situationen. Vi försöker alltid träffa barnet en stund på egen hand, säger Ulrika Olsson.

Tufft möte?

– Det är inte ofta vi får kraftiga utfall från föräldrar, men visst, det händer. Självklart är familjer oroliga, ledsna och frustrerade när de blir anmälda.

En del anmälningar gäller barn som redan är ett ärende och har insatser. De nya fallen som ska utredas går vidare till de tre utredningsgrupperna.

– Om oron gäller ett barn och det finns syskon i familjen, så kan även de utredas. Så en anmälan kan bli flera utredningar.

Om man tar oktober som exempel med 210 anmälningar, så gällde runt 50 redan pågående ärenden. Av återstående 150 anmälningar avskrev 80 och i 70 inleddes utredning. En sådan får max ta fyra månader.

Redan vid mötet familjer kan man komma fram till förändringar och insatser. Det kan till exempel handla om att någon förälder flyttar ut eller att en trygg släkting flyttar in.

Efter utredning kan det bli fråga om föräldrastöd, samtalskontakt, missbruksvård eller andra stödinsatser. Bara i sällsynta fall tas barnet om hand för att placeras i familjehem eller på institution. Den biologiska föräldern har en stark ställning i Sverige.

– Placeringar är inte alltid den bästa lösningen. Handlar det om ungdomar är det också viktigt de är med på omplaceringen, annars är de snart tillbaka hos föräldrarna. Det händer att de rymmer gång på gång. Och vi vet att barn med stora problem sällan blir bättre av att placeras på institution. Det är en svår avvägning.



Ökningen av anmälningar har inte följts av ökade resurser.

– Vi har fått prioritera om från andra avdelningar där verksamheten inte är lagstadgad, till exempel rådgivning. Och vid hög arbetsbelastning har vi fått köpa in konsulter som stöd, medger Anette Berglund.

Samtidigt dras förvaltningen för Individ- och familjeomsorg med stora underskott som ska arbetas in.

– Vi får se över alla arbetssätt, och se om det går att göra på annat sätt.

Men även om arbetssituationen är pressad, menar Anette Berglund och Ulrika Olsson om att det är bra att anmälningarna ökat.

– Ja, vi tror inte att det är så många fler barn som far illa, utan att ribban för anmälning sänkts. Det innebär att det blir tryggare för barnen.

Om ni fick önska något?

– Att det fanns mer förebyggande resurser, till exempel i skolan. Att klara skolan är a och o. Men även att vi hade resurser till mer rådgivning för föräldrar, att familjer ska kunna få hjälp enkelt utan att första behöva utredas för att kunna beviljas stöd.

Läs även: "Trygghetsteam borde fånga upp unga"

Fakta

2018             2019

Jan                97                 216

Feb               125               176

Mar               153               214

Apr               141               210

Maj               128               228

Jun                154               172

Jul                 153               159

Aug               120               154

Sep                160               177

Okt                190               210

Nov               190               197

Dec               185               0

 

Totalt            1796             2 113/nov

Medel/mån  150              192 

Medel/ve      35                 44

 

Olika orsaker till orosanmälningar

Misstanke om våld och övergrepp i hemmet

Barn som rör sig i olämpliga miljöer

Drogmissbruk hos ungdom eller föräldrar

Ätstörningar eller psykisk ohälsa

Oro för att föräldrar brister i omsorg

Barn som hotar och slåss i skolan

Barn med stor skolfrånvaro