Revisionen nöjda med I&F:s åtgärder

Av Christina Wagner

Kommunrevisionen gav Individ- och familjeomsorgsnämnden kritik för att inte följt upp effekterna av det tunga sparkrav de fick på sig för två år sedan. Nämnden fick i uppgift att bemöta synpunkterna senast 20 maj, och det har de gjort nu.

Kommunrevisionen har tidigare konstaterat att Individ- och familjeomsorgsnämnden inte säkerställt kvaliteten när verksamheterna tvingades spara. Det var 50 miljoner mindre i budget som skulle hanteras, något som NH tidigare skrivit om.
Bland annat menade revisionen att det inte gick att se om barnperspektivet tillgodosetts enligt lag, eller om risk- och konsekvensanalyser genomförts systematiskt. Inte heller hur brukarna påverkats har synliggjorts.
För en tid sedan tog kommunrevisionen del av nämndens svar, tillsammans med åtgärder som ska vidtas och ansvariga för detta inom förvaltningen.
– I många fall handlade det om avsaknad av dokumentation, säger Hans-Åke Fryklund (L) på kommunrevisionen.
Förvaltningen ska den 30 augusti redovisa för kommunrevisionen och nämnden hur besparingarna långsiktigt påverkar verksamheten och hur pandemin och statsbidrag påverkat.
– Jag kan inte se något annat än att man tagit till sig de rekommendationer vi har gett.

Bilderna går isär
I svaret från Nämnden för individ- och familjeomsorg konstateras bland annat att chefsomsättning kan vara ett skäl till att åtgärdsarbetet upplevts otydligt av medarbetare. Intern kommunikation och personalomsättning är något som förvaltningen jobbar vidare med.
– Vi upplever från politiken att vi varit väldigt tydliga, cheferna på verksamhetsnivå upplever tydlighet. Men längst ut i verksamheterna har man inte känt den tydligheten, då får man fråga sig om det är så överallt? Där går bilderna isär. Finns det diskrepans får man jobba på det och se till att ha en förklaring, säger nämndordförande Kalle Påsse Sundvall (M).
Barnperspektivet ska ha beaktats i "de fall där barn varit påverkade", däremot har det inte varit tillräckligt kommunicerat eller dokumenterat.

Rättspraxis vägledande
Det systematiska kvalitetsarbetet ska ha korrigerat brister under åtgärdsarbetets gång, men förvaltningen får nu i uppdrag att ta fram en plan för risk- och konsekvensanalyser och uppföljning av dem. Kvaliteten hos brukare ska mätas oftare, förvaltningen får i uppdrag att föreslå hur ofta senast i december i år.
Det måste finnas belägg och fakta för alla åtgärder, menar Kalle Påsse Sundvall.
– Det har varit mycket skriverier att det har blivit sämre för våra målgrupper. Men det är faktiskt inte alltid man har belägg för det. Det enda är en brukarundersökning innan åtgärdsplan, men när man åtgärdat är man nöjdare, vi har belägg på det. Det är inte så att jag duckar för kritiken, men här tycker jag inte i alla delar att det blivit rätt. Sen har jag förstått att organisationer och enskilda upplever det sämre, men det är lagstiftning i botten där rättspraxis har förändrats samtidigt med åtgärdsarbetet, säger Kalle Påsse Sundvall.