Påverkar mer än vad man tror

Av Christina Wagner

Hur mycket påverkar egentligen EU:s politik den kommunala? Och är det någon skillnad mellan att vara politiker i Kungsbacka eller i Bryssel? Ulrika Landergren (L) klev av kommunalrådsrollen i Kungsbacka men sitter kvar som ledamot i kommunfullmäktige och i Europeiska regionkommittén.

Vi träffas på ett kafé timmen innan ett fullmäktigemöte i Kungsbacka. Ulrika Landergren har fortfarande kvar sin fullmäktigeplats, en förutsättning för uppdraget inom Europeiska Regionkommittén, som ska bedöma EU:s lagstiftning och politik från ett lokalt och regionalt perspektiv.
– Egentligen är jag utsedd på en femårsperiod, men det hjälper inte när jag tappar mitt hemmamandat. Kungsbacka är min bas för att kunna ha uppdraget, säger Ulrika Landergren, som suttit som ledamot i lite mer än åtta år.
Eftersom mandatperioder ser olika ut i medlemsländerna kommer ledamöterna och går. De fysiska mötena är igång igen efter pandemin, men det är inte alltid Ulrika Landergren åker ner till Bryssel.
– Vissa gånger kan jag inte åka ner, då måste jag prioritera politiken på hemmaplan.
Det är ingen skillnad på det politiska uppdraget i Kungsbacka eller Bryssel, det ena ger det andra. Men det är två olika roller för Ulrika Landergren.
– Europeiska regionkommittén bygger på att jag har engagemanget och kunskapen från min kommun, förutsättningarna. Det är det jag ska bära med mig i mina uttalanden.

Påverkar mycket
EU:s politik och lagstiftning påverkar regioner och kommuner mycket mer än vad man kan tro. Sveriges kommuner och regioner (SKR) konstaterar att ungefär hälften av punkterna på en fullmäktigedagordning i svenska kommuner och regioner påverkas direkt eller indirekt av EU.
– Om man tar vår egen bredbandsutbyggnad till exempel, så påverkas det väldigt mycket av EU. Och laddstolpar och vattendirektivet. Det finns oerhört mycket sådana här frågor som påverkar.
De olika ländernas representanter har olika erfarenheter, just därför är kommitténs inpass värdefullt i EU. Ledamöterna sitter på politiska uppdrag hemma där de får omsätta EU-politiken i praktiken.
– Migrationen 2015 är ett sådant. Det kom berättelser från Medelhavet, Calais och Trelleborg där vi tog emot ensamkommande barn. Att just skildra de här olika förutsättningarna är viktigt, sen har vi politiska olikheter och lägger olika fokus. En del ville till exempel inte ta emot flyktingar och istället utveckla ekonomierna i norra Afrika.
Ett annat exempel där EU påverkat Sverige är covidpandemin.
– Hade inte EU varit enade om att få fram vacciner så fort så hade det blivit ännu värre. Och i början av covid, att alla vägar måste kunna vara öppna för mattransporter. Eller hur man ska hantera äldreomsorgen. Det har verkligen varit högt och lågt, så mycket frågor.

Olika erfarenheter
Olikheterna i ledamöternas erfarenheter och bakgrund är både en styrka och en svaghet. En fråga som splittrar i NAT-utskottet, där Ulrika Landergren är ordförande, är den agrara utvecklingen. Skillnaderna mellan städer och andra delar med färre invånare är stor i många länder, menar hon.
– Där kan man se att Europa glider isär. Vi vet att vi behöver ha ett jordbruk som lever i hela Europa, vi har en generation som flyttar därifrån och man vet inte vem som tar över. De kommer kanske aldrig få samma resurser som storstäderna, men att lyssna och förstå de områden som ligger vid vägs ände med sämre kommunikationer/uppkopplingar/mindre EU-bidrag är viktiga och har mycket att bidra med.
Hon önskar att kommitténs ledamöter bär hem frågorna till lokal politik och kommuner i ännu större utsträckning.
– Idag vet vi att vi kan påverka EU-besluten mycket mer än vi kunde ana.

Ska komma överens
Ulrika Landergren har sin plats kvar till och med september. Arbetet är oerhört givande, men också ett ständigt kompromissande.
– Röster ska ändå samlas och komma överens om en text på ett bra sätt. Det blir ibland väldigt urvattnat, men du når en bra bit på vägen.
På sikt är demokratifrågan viktig för Ulrika Landergren.
– Vi behöver hitta nya instrument att få fler unga att engagera sig i politiska partier. Annars tappar det demokratiska systemet sin legitimitet, säger hon.

Fakta: Europeiska Regionkommittén
Rådgivande med uppgift att bedöma EU:s lagstiftning och politik ur ett lokalt och regionalt perspektiv.
Det enda formella EU-organ med direkt möjlighet att påverka europeisk lagstiftning från lokal och regional nivå.
Består av 329 ledamöter och 329 suppleanter som alla är folkvalda i kommuner och regioner i EU:s 27 medlemsländer.
Bildades 1994.
Sverige företräds av 12 ledamöter och 12 ersättare med stöd av Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Ulrika Landergren är en av de 12 ledamöterna och ordförande för NAT-utskottet som behandlar agrar utveckling, hälsofrågor, jordbruk, skogsbruk, fiske, räddningstjänst, konsumenträtt och turism.
Källa: Europeiska Regionkommittén