Än så länge är det bara i Oxsjön och i Sågbäcken vid Östra Ingsjön som flodkräftorna planterats ut. Länsstyrelsens villkorade bidrag medför dock att utplantering kan komma att ske i ett par vattendrag till i området. Men det förutsätter även att det bedrivs utrotningsfiske av signalkräfta.

FOTO: Daniel Blomqvist

Flodkräfta


Flodkräftan är en inhemsk art som de senaste 100 åren minskat kraftigt i Sverige. 





Den trivs i allt från små bäckar till större sjöar och håller gärna till i grunda vatten vid strandbrinkar eller steniga bottnar.  





Det som i första hand slagit ut flodkräftan är kräftpest, men även försurning och andra miljöföroreningar har påverkat arten. 



 Vid Ingsjöarna och Oxsjön strax nordost om Kungsbacka jobbas det för närvarande hårt för att ge flodkräftorna en ny chans. Medlemmar ur Ingsjöarnas och Oxsjöns fiskevårdsförening har sedan ett par år försökt plantera in flodkräftor i området, och hoppet lever vidare om att på nytt etablera den hotade kräftan. 
– Vi planterade ut flodkräftor i Oxsjön 2017, och i september förra året satte vi ut en ny omgång i Sågbäcken som rinner ut i Östra Ingsjön. Nu kollar vi av hur försöket har gått, berättar Dan Bertilsson. 
Johanna Loong är markägare vid Östra Ingsjön och medlem i fiskevårdsföreningen. 
– De kräftor vi satte ut här i Sågbäcken verkar ha klarat sig bra. Vi skulle även ha gjort rösen av tegelpannor som skydd för kräftorna där bäcken rinner ut i sjön, men det var ju knappt några isar i vintras så det får vi ta tag i kommande vinter, berättar hon. 

Flodkräftan är utrotningshotad och har minskat med 97 procent i utbredning sedan början av 1900-talet, enligt Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Sedan 2015 är flodkräftan klassad som akut hotad i Artdatabankens nationella rödlista. Kräftan är även listad i EU:s Art och habitatdirektiv, vilket medför att Sverige har ett nationellt ansvar att förvalta beståndet. Och det största hotet är den pestbärande signalkräftan. Inför 2019 har fiskevårdsområdet vid Ingsjöarna fått 75 000 kronor i bidrag från länsstyrelsen för att bedriva sin verksamhet. Bidraget är villkorat och ska förutom att användas till inplantering även bekosta inventering och genomförandeplaner. Då det fångats signalkräftor i avrinningsområdet från Ingsjöarna, bedömer länsstyrelsen i nuläget att det ännu inte är lämpligt att sätta flodkräftor direkt i Ingsjöarna, då risken för kräftpest ännu är för stor. 
– Signalkräftorna är inte immuna mot kräftpest, men de har tjockare skal och bär i regel på smittan, förklarar Tomas Jansson. 







Han är biolog och inarbetad på kräftor. För dagen har Tomas Jansson rest ner från Sunne i Värmland för att hjälpa till med att analysera vattnen i och kring sjöarna. Med sig har han en maskin som kan spåra DNA, och den här dagen är sällskapet ute efter spår från såväl signal- som flodkräfta, samt kräftpest. 
– Kräftpest är egentligen en svampinfektion som sprids med sporer i vattnet och av signalkräftorna. Även signalkräftor kan slås ut av infektionen ifall beståndet har blivit känsligt av andra skäl, som exempelvis förra sommaren när det var ovanligt varmt. Men normalt klarar sig signalkräftorna utan att bli sjuka, vilket inte flodkräftan gör, förklarar Tomas Jansson. 
Signalkräftan har sitt ursprung i Nordamerika, och trots strikt förbud om att plantera ut kräftan i svenska vatten, förekommer det fortfarande, enligt medlemmarna i fiskevårdsföreningen. Men det finns även andra naturliga hot mot flodkräftan. 
– Ja den ingår ju i det vanliga ekosystemet och är populär mat för både abborre och gädda, säger Tomas Jansson.   

I Sandsjöbäcken, lite längre västerut i området, ligger burar utplacerade. Den första som kontrolleras är tom till gruppens belåtenhet. Men snart vittjas en bur på en signalkräfta. 
– Det är en hane, säger Dan Bertilsson och håller upp kräftan. 
Samtidigt har Tomas Jansson riggat apparaten för DNA-prov och sänker ner en slang i bäcken. 
– Men det tar ett litet tag att få färdiga svar. Efter att vi samlat in proverna skickas de till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) för analys, berättar biologen. 
Att sätta ut flodkräftor i Ingsjöarna bedömer länsstyrelsen vara för riskabelt i dagsläget. Sannolikheten att de drabbas av kräftpest är för stor. Men föreningen hoppas att veckans DNA-provtagning samt ett fortsatt omfattande provfiske ska ge ett bättre underlag och medföra grönt ljus för utplantering inom två år.   
– Det är ett stort engagemang, och för egen del är det klart att det finns ett personligt intresse. Jag är från Inseros och har tillbringat mycket tid kring de här sjöarna under min uppväxt, berättar Dan Bertilsson. 
Vattendragen rinner ut i Lindomeån, som till slut blir Kungsbackaån. 
Kommer kungsbackaborna att kunna fiska flodkräftor i Kungsbackaån så småningom? 
– Nej det är tyvärr inte sannolikt. Signalkräftan är för etablerad i Kungsbackaån och Lillån, säger Dan Bertilsson.