Ny strategi ska stärka fisket

Vart ska det svenska fisket och vattenbruket ta vägen?
Den frågan har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tillsammans med Jordbruksverket gjort en djupdykning i.
I förra veckan lämnades en gemensam strategi över till riksdagen.

Myndigheterna har tillsammans tagit fram en strategi för åren 2021 till 2026. Arbetet har gjorts i samarbete med näringarna samt berörda intresseorganisationer, myndigheter och lärosäten.
– Det finns en tydlig ambition i såväl Sverige som internationellt att satsa på en cirkulär blå ekonomi, i vilket fisket är en del, säger Jakob Granit, generaldirektör vid HaV i ett pressmeddelande.
Strategin följs upp med tre separata handlingsplaner för yrkesfisket, vattenbruk (odling av till exempel fisk eller alger) och fritidsfiske/fisketurism. Sammanlagt har man listat 47 olika åtgärder för de kommande åren.
Både yrkesfiske och vattenbruk ligger på ett minimum i Kungsbacka. Men precis som på många andra håll är fritidsfisket populärt och det finns förutsättningar för fisketurism.

Biologisk återställning

Handlingsplanen med inriktning på fritidsfiske och fisketurism handlar framför allt om det vilda lax- och öringsbeståndet och att återskapa och återupprätta ekosystemens mångfald och den naturliga reproduktionsförmågan.
Under de senaste åren har man enligt utredningen tack vare biologisk återställning i vattendrag och en begränsning av hur mycket det kommersiella fisket får ta upp gett beståndet en chans att återhämta sig. Det har dock skett från mycket låga nivåer.
Det är därför fortfarande en lång väg kvar innan bestånden för de två fiskarterna har återhämtat sig.
Samtidigt ökar intresset för fritidsfiske, både för närboende och som turistmagnet. Handlingsplanen listar därför en rad mål för hur förvaltningen och av lax- och öringbeståndet i svenska vatten bör utvecklas och utformas:
• Förvaltningen av lax och öring ska vara ekosystembaserad och beståndsspecifik.
• Naturligt förekommande bestånd av lax och öring i de svenska vattendragen ska bevaras och återuppbyggas inom beståndens hela utbredningsområde.
• Naturproducerade bestånd av lax och öring ska återetableras där så är möjligt i vattendrag och vattenområden där de tidigare förekommit naturligt.
• Mängden lax och öring som återvandrar till svenska kustområden och älvar ska öka.
• Såväl beståndens storlek som andra kvalitetsaspekter på bestånden ska ge goda förutsättningar för fiske efter lax och öring på kusten och i vattendragen.

Rådgivande grupper

För att lyckas skapa en beståndsspecifik förvaltning menar utredningen att rådgivningen och översynenav fiskebestämmelserna behöver brytas ner i delområden. Man föreslår därför att länsstyrelserna borde bilda rådgivande grupper för lax- och öringförvaltning i varje förvaltningsområde. Grupperna ska sedan kunna fungera som ett forum för information och kunskapsuppbyggnad samt vara en plats där man diskuterar nationella, regionala och lokala förvaltningsåtgärder.
Man har också tittat på kompensationsutsättningen av lax och öring.
Samtidigt som det kan vara en resurs för olika typer av fiske, kan utsättningen också innebära risker för det vilda beståndet. Till exempel kan könsmogen odlad fisk som satts ut vandra fel (i snitt 4 procent gör det) och enskilda, genetiskt unika bestånd riskerar att utarmas. Man vill därför göra en ordentlig utvärdering, inför ett framtida beslut.

Saknas tillräcklig kunskap

Man har också tittat på den miljö- och klimatpåverkan som fritidsfisket har. Det handlar då bland annat om nerskräpning, fiskeredskap som tappas bort, förbränning av fossila bränslen, bygget av ramper och bryggor, muddring och hårdgöring av olika ytor.
Man räknar också med svallvågor, grumling, ankring och buller från småbåtar och själva underhållet av dem.
Samtidigt saknas det tillräckligt med kunskap och en tillräckligt samlad bild av fritidsfisket miljö- och klimatpåverkan, för att man ska kunna ta fram och genomföra verkningsfulla åtgärder mot den påverkan som sker. Det förslås därför en utredning där man bryter ner och går igenom de olika delsektorerna inom fritidsfisket och fisketurismen, till exempel vad gäller sport- och husbehovsfiske, för att sedan kunna ta fram lämpliga åtgärder.
En skärpning av tillsynen av fritidsfiske är en annan punkt som man har granskat Det ska enligt förslaget ske genom att Havs- och vattenmyndigheten samt länsstyrelsernas mandat blir tydligare, att fisketillsynsutbildningarna harmonieras, att det utvecklas ett rapporterings- och inspektionsverktyg för fisketillsyn och att samverkan med polis och åklagare förbättras.

Kluster för samarbete

Men också om det finns en del problem kopplade till fritidsfisket och fisketurismen, så finns det många positiva sidor och en utvecklingspotential. Att nå ut ensam som en lite entreprenör är samtidigt inte det enklaste. Man vill därför satsa på lokala och regionala kluster där olika aktörer ska kunna samarbeta, samt affärs- och kompetensutveckling. Med i utredningen finns också ett förslag på en nationell standard, för att kvalitetssäkra det fisketuristiska företagandet.