Mycket stora betesskador på tall

Betesskadorna på tall i Norra Halland är stora.

– Skogen något söder om Fjärås och norr om Lygnern: Anneberg och östra Lindome är väldigt hårt drabbad, säger Lars Ingemarsson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen. 

Varje år undersöker Skogsstyrelsen skador på tall orsakade av hjortdjur. Dessa presenteras i den nationella älgbetesinventeringen, Äbin. Årets inventering i Götaland visar att skadorna är mycket omfattande och att de ligger långt från det nationella målet på fem procent.

– I Götaland är skadorna 15 procent. Halland sticker verkligen ut med 23 procent årsskadad tall. Det är en oroväckande hög skadenivå som påverkar såväl virkets kvalitet som tillväxten och innebär ekonomiska förluster såväl för skogsägare som för samhället, säger Lars Ingemarsson.

Bättre på tallplantering

Förutom tall är älgarna förtjusta i blåbärsris vilket utgör en stor del av deras vinterföda. Om skogsägare lyckas få upp tall, leder det till ett större ljusinsläpp i skogen så att bärrisen har lättare att växa, förklarar Ingemarsson.

– Älgen finns där maten finns och hade andelen tall i ungskogarna varit högre i Halland, hade skadenivån troligen varit lägre. Åkermark är inte så attraktivt för älgarna, utan det är skogsmark de trivs i.

Lars Ingemarsson tycker att skogsägarna i Kungsbacka kunde bli bättre på att plantera tall på magrare marker. Han förklarar att anledningen är att markägarna har haft dåliga erfarenheter när de råkat ut för betesskador på sina tallföryngringar och då valt att plantera gran i stället, som är mindre omtyckt som föda för klövviltet.

Dock tillägger Lars Ingemarsson att återbeskogningen med tall ökat de senaste åren.

– Om trenden fortsätter kommer målen med 25 procent tall på medelgoda marker att nås redan 2024, säger han.

Att betesskadorna är så stora tror han beror på att viltstammarna är för höga i förhållande till fodertillgången.

Varannan tall skadad

Lars Ingemarsson berättar att älgstammen, enligt jägarnas inrapporterade älgobservationer, minskat sedan 2012 fram till 2018, men sedan dess har älgstammen ökat i Halland med ungefär 10 procent till 2020.

För att minska betskadorna förklarar han att det framför allt är viktigt att minska klövviltspopulationerna genom en högre avskjutning, men också genom återbeskogning med rätt trädslag på rätt mark och att använda viltrepellenter, som sprayas på tallplantan för att göra den mindre attraktiv för viltet.

Viktigt är också att de betesbegärliga trädarterna, rönn, asp, sälg och ek gynnas vid all skogsskötsel, eftersom de är ett viktigt foder för viltet. För att motverka betesskador på tall uppmanar Ingemarsson skogsägare att inte röja bort dessa träd.

– När tallarna mäter en höjd av fem meter, ska sju av tio tallstammar vara oskadade av vilt. Nu är cirka varannan tall allvarligt skadad i Kungsbackas ungskogar, säger Lars Ingemarsson.

Livskraftig viltstam

– Med ett ståndortsbaserat skogsbruk ges möjligheten till att ge ökad fodermängd i form av bärris och buskvegetation som ökar valmöjligheterna för viltet att välja från smörgåsbordet. Viltstammen ska vara livskraftig och det får man genom rätt avskjutning i förhållandet till hur stort foderutbudet är och ett skogsbruk som ger förutsättningarna till en livskraftig viltstam, säger Magnus Gunnarsson, skogskonsulent på Skogsstyrelsen för Hallands distrikt.

Han fortsätter:

– För hög viltstam skapar foderkonkurrens. Rätt nivå på viltstammen och foderutbud ger positiva effekter. Här har jägare en viktig roll att utföra genom rätt avskjutning.  Det är win-win för alla genom att uppnå skog och vilt i balans. Det är viktigt att ta med sig att detta är ingen snabb lösning utan arbetet måste pågå hela tiden.

Läs också:

Har drabbats hårt av betesskador

Läs fler nyheter här