Han forskar om hållbart entreprenörskap i skogen

Det är viktigt för skogsägare att vara entreprenörer som inte enbart tänker på virkesförsäljning. Dagens skogsbruk innefattar allt från miljöcertificering till älgsafari. Det visar ny forskning av Per-Ola Ulvenblad, verksam vid Högskolan i Halmstad.

Per-Ola Ulvenblad är forskare vid Högskolan i Halmstad och har varit med att utvärdera den svenska tillämpningen av EU:s landsbygdsprogram. Han är också skogsägare och har ett litet skogsbruk i utanför Torup. Just nu håller han på att restaurera gammal ängs- och betesmark i samråd med en skogsentreprenör. Han arrenderar sina marker till en nötköttsbonde.

Nya träd

– Om man inte har betande djur tar det bara några år innan marken börjar mörkna igen och växer sig tätt med nya träd, förklarar Per-Ola Ulvenblad.

I sin senaste forskning undersöker han hur affärsutveckling, innovation och entreprenörskap kan möjliggöra för skogsbruket att skapa värden som marknaden vill ha. Han menar att skogsbrukare inte bör se sig själva som enbart producenter, som ska sälja så mycket virke som möjligt, utan också fokusera på andra värden som hållbarhet och miljö.

 

Stewardship-perspektiv

Per-Ola Ulvenblad förklarar att det finns många exempel på att svenska jord- och skogsbrukare driver sin verksamhet på ett hållbart sätt; både ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Skälen till detta är dels att de betraktar sig inte bara som producenter, utan som företagare och att de har ett stewardship-perspektiv, vilket innebär att de inte enbart motiveras av finansiella mål utan att de också tar andra hänsyn.

– Jag förstår att det är olika synvinklar på denna fråga. En miljövän som bor i stan har kanske inte samma syn på hur skogen ska skötas, som en skogsägare som lever på landet, säger Per-Ola Ulvenblad.

Han tycker det är bra att skogen just nu uppmärksammas på EU-nivå, men ser samtidigt en risk med att länderna i EU är så olika och därför kan ha svårt att förstå varandra. Därför menar han att det finns en risk för att EU:s regler kommer att försvåra för det svenska skogsbruket.

– Skogen i Italien och Sverige ser ju till exempel helt olika ut. I Italien kan det gå snabbt för ett träd att växa, bara några år, medan det i Sverige kan ta upp mot 80 år, säger han.

Han förklarar att livet på landsbygden i Sverige är väldigt viktig för samhället, eftersom jord- och skogsbruket går hand i hand.

– Avbefolkas landsbygden får vi skog överallt och inga öppna ängs- och betesmarker. Dessa öppna marker i skogsbygd skyddar båda biologiska och kulturella värden. Dessutom är de vackra.

 

Privatägda skogsbruk

Per-Ola Ulvenblav förklarar att skogsbruket i södra Sverige är föredömligt, eftersom där finns många mindre privatägda skogsbruk, som drivs av ett stewardship-perspektiv. Detta kan jämföras med hur det oftast är i norra Sverige med skogar som ägs av stora skogsbolag eller staten.

– De mindre skogsägarna har en stark relation till sina fastigheter, sina grannar, växterna och djuren. Det är inte bara skogen som är viktig utan helheten. De flesta av dem är självständiga och tänker själva, vilket är bra för skogsbruket. Om alla följer reglerna till hundra procent så riskerar alla att göra samma fel, säger Per-Ola Ulven.

Som exempel på detta kan ges odling av lövskog som Skogsstyrelsen förut gav skogsägare bidrag för att utrota, men som myndigheten nu ser som föredömligt att ha i skogen.

– Jag är rädd för att förslagen på nya regler från EU, kommer att krångla till det så mycket för de småskaliga skogsbrukarna att de inte orkar ha kvar sin skog. Som det är nu på förslag måste varje enskild skogsägare redovisa på detaljnivå, vilket kan upplevas som en tung arbetsbörda. Det hade varit bättre om det skett mer överskådligt från skogsnäringen.

Hållbart skogsbruk

Per-Ola Ulvenblad ger exempel på hur skogsägare kan arbeta med hållbarhet:

– Genom att miljöcertificera sitt skogsbruk, själva förädla sitt virke och inte bara sälja en råvara, sköta skogen aktivt och leverera till exempel ekstockar av hög kvalitet samt andra specialsortiment. Genom att diversifiera sin verksamhet och erbjuda upplevelseturism, bland annat glamping (bekväma övernattningar utomhus) eller älgsafaris, äventyrsbanor eller organiserade paddelturer och sup-turer.

För att ytterligare utveckla förädlade produkter av skogen som råvara, till exempel textilier för kläder och förnybara bränslen för bilar, krävs det att många skogsägare går samman i bolagsform eller genom ekonomiska föreningar, förklarar Per-Ola Ulvenblad och ger Södra skogsägarna som ett exempel på en lyckad skogsägarförening.

– Rent allmänt kan man konstatera att den företagare som endast säljer en råvara i början av värdekedja får oftast en liten andel av det som genereras. Desto mer företagaren kan förädla sin råvara och höja dess värde, bland annat genom ökad miljömässig hållbarhet och desto längre fram i värdekedjan företagaren kan förflytta sig, det vill säga närmare slutkunden, desto högre andel av det totala värdet kommer att hamna hos skogsägaren.

– Vi är bara i början av hur skogen kommer att utnyttjas i framtiden. Forskningen, bland annat nanotekniken, kommer att leda till att skogen kommer att bli en allt viktigare råvara för framställning av avancerade material och produkter. I framtiden kommer vi nog inte att använda skogen för att elda upp den för att frigöra energi, säger Per-Ola Ulvenblad.

Fler nyheter