Halland i topp för cancertestning
Hur stor risk du löper att dö i bröstcancer eller livmoderhalscancer avgörs av var du bor – och hur mycket du tjänar. Det visar en färsk rapport. I Halland är vi bra på att delta i de nationella programmen för cancerscreening. Det gäller dock inte screeningen för tarmcancer.
Det är Cancerfondens nya rapport ”Segregerad screening” som sätter de svenska programmen för cancerscreening under lupp.
Stora skillnader
Fondens undersökning visar stora geografiska skillnader i intresset för att delta i screening för bröst- och livmoderhalscancer, samt tarmcancer.
Medan vissa regioner lyckas motivera en övervägande majoritet av invånarna att delta i screeningen, lyckas andra nästan inte locka någon alls att testa sig.
Rapporten visar också att viljan att delta i mammografiundersökningar, regelbunden cellprovtagning och kontroll av tarmen är betydligt högre bland dem som tjänar bra, än bland låginkomsttagare.
Det får till följd att svenskar med låg inkomst löper betydligt större risk att dö av cancer än de svenskar som är högavlönade.
Hallänningarna tackar ja
I Halland är vi bra på att låta screena oss för bröst- och livmoderhalscancer. 89 respektive 82 procent av kvinnorna som kallas till mammografiundersökning och cellprovtagning låter testa sig.
Det gör oss tredje bäst i landet på cancerscreening. Siffrorna kan jämföras med riksgenomsnittet, på 81 procent och 71 procent.
När det gäller tarmcancer är dock det regionala intresset för screening betydligt lägre. Medan hela 71 procent av dem som kallas till screening i riket som helhet låter undersöka sig, nappar inte en enda procent av hallänningarna på regionens erbjudande.
”Screening räddar liv”
Situationen oroar Cancerfonden, som nu kräver att landets samtliga regioner anstränger sig hårdare i för att nå ut till de grupper där deltagandet i screeningprogrammen är som lägst.
– Screening räddar liv. Regionerna måste sätta in alla nödvändiga åtgärder för att nå fram till de personer som inte deltar. Det kan handla om allt från utformning av kallelser, till hur tidsbokning fungerar och om det skickas påminnelser eller inte, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare.