Halland femte sämst i ekorankning

Om tio år ska en tredjedel av den svenska jordbruksmarken brukas ekologiskt. Ska Halland nå målet får länets bönder skynda på. Med endast elva procent ekologiskt brukad mark och 1,4 procent av jordbruksmarken under eko-omställning är länet femte sämst i landet på eko-odling.

Mest på efterkälken är länets lantbrukare på eko-odling. Med endast tio procent ekologiskt brukad åkermark är Halland tredje sämst i landet. På betessidan ser det något bättre ut. Med 19 procent ekologiska betesmarker hamnar Halland på plats 17 av 21 på listan över de svenska länen.

Det visar färsk statistik från Jordbruksverket.

Jämtland bäst – Skåne sämst

Mest eko-mark finns i Jämtlands län. Där uppfyller man redan 2030 års mål med råge. Totalt är 36 procent av den jämtländska jordbruksmarken ekologisk. Ytterligare 2,5 procent av de jämtländska jordarna är dessutom under eko-omställning.

Sämst i landet är Skåne. Där är bara åtta procent av jordbruksmarken ekologisk. Och fastän man har en mycket lång väg att gå innan målet för 2030 är uppnått är idag bara 1,3 procent av de skånska jordarna under omställning.

”Eko-odling viktigt för klimatet”

– Halland har en bra bit kvar till Sveriges mål att 30 procent av jordbruksmarken ska brukas ekologiskt 2030. En ökad ekologisk odling i Halland är viktig både för att minska klimatpåverkan och för att öka den biologiska mångfalden, säger Anita Falkenek, vd på hållbarhetsmärkningen KRAV.

Ungefär 70 procent av den ekologiska odlingen i Sverige är KRAV-certifierad. På KRAV-jordbruken ställs högre krav på effektivt näringsutnyttjande, åtgärder som motverkar övergödning och strikt reglering av tungmetaller. Med KRAV-certifieringen följer även ett långtgående ansvar för att minska jordbrukets klimatpåverkan, bland annat genom nyttjande av förnybar energi och odlingsmetoder som minskar utsläppen av växthusgaser.

– KRAV-bönder tar ett särskilt stort ansvar för att skapa ett långsiktigt hållbart jordbruk, där livsmedel produceras med metoder som minskar klimatpåverkan och mängden kemikalier i miljön samt gynnar artrikedomen. Det är utmaningar som forskare anser är mycket viktiga att tackla, säger Anita Falkenek.