Förlanda

Man kan ta sig till Förlanda för att besöka kyrkan. Då behöver man inte bry sig om varför det heter Förlanda. Man kan gå omkring i den kyrka som bara har tornet kvar efter den gamla som revs på 1800-talet. I kyrkan finns en altartavla. Den är gjord i Tyskland av en okänd mästare. Den betingade ett pris på 425 kronor och femtio öre. Det var mycket pengar på den tiden.

Men varför heter det Förlanda? Att ortnamn innehåller ett landa kan ha att göra med ett stycke åker eller ett uppodlat stycke land som i till exempel potatisland. Men det kan också betyda att man landat någonstans. På Arlanda till exempel. Då kan det handla om land i motsats till vatten. Platsen ligger på landbacken vid ett vattendrag.

När det gäller Förlanda blir det lurigare. Som på många andra håll i Halland finns det spår av det danska. På danska heter det forland och det är ”hvor der vendes med ploven”, alltså ett stycke mark utanför den uppodlade jorden där man vänder med plogen och tar nya tag. En vändteg helt enkelt. Teg, ett ord som användes en gång i tiden och som betyder en avgränsad remsa jord.

En liknande betydelse har Förlände i Vallda som på dialekt heter Förlänne och avser ett icke uppodlat stycke mark. I Förlanda, strax söder om kyrkan, ligger också Hällevik. Inte så märkvärdigt kanske. En berghäll och en vik. Men var är hällen och var är viken? Ingenstans, tyvärr.

Här är det så som på många andra håll att man tröttnat på ett namn på en plats och försökt skriva om det. På kartor från 1600-talet hette platsen Hellffwete, 1876 hette det rakt av Helvete. Sedan, i en jordbok från 1933 hade folk börjat tröttna på helvetet och platsen skrevs både Helvete och Hellevik.

Kjell Wigers