Färre brott anmäldes 2019

Fyra av fem kungsbackabor är oroliga och tror att antalet brott bara blir fler. Samtidigt går brottsanmälningarna ner.

– Känslan av otrygghet är komplex och skillnaden syns i hela samhället, inte bara i Kungsbacka, men självklart tar vi invånarnas upplevelser på allvar, säger Maria Frykstedt, brottsförebyggande samordnare i Kungsbacka.

”Men snälla ni, ge er nu, våldet och överfallen samt otryggheten har aldrig varit större en nu, har bott i kommunen i 27 år, och inget är sig likt, vad det gäller våldet och otryggheten. Sker ju överfall och rån precis varje dag!!! Lyssna på era kommuninvånare istället för att bedriva någon sorts skyddslapps propaganda.”

Så reagerade en läsare när Norra Halland i veckan i en facebookdebatt om en rånanmälan påpekade att antalet anmälda brott faktiskt minskade i kommunen.

Och uppenbarligen är mannen (för det var en man) inte ensam om sin uppfattning. Enligt den nationella trygghetsundersökningen (NTU) tror 78 procent av kungsbackaborna att brottsutvecklingen ökat de senaste tre åren. Siffrorna ser ligger på liknande nivå i hela landet.

Dessutom visar NTU att 44 procent är oroliga för brottsligheten i samhället.

Anmälda brott minskar

Samtidigt visar statistiken på en helt annan utveckling i Kungsbacka. Totalt antal anmälda brott gick i fjol ner och är nu det lägsta tio år.

För nästan alla brottstyper gick antalet anmälningarna ner 2019, även om flera av dem fortfarande ligger högre än vad de gjorde 2010. Det som sticker av är narkotikabrott som fortsätter att öka år efter år.




Tittar man på antalet anmälda brott per 100 000 invånare, placerar sig Kungsbacka på plats 28 av landets 290 kommuner (vi har alltså få brott). Här ligger vi i gott sällskap med många andra rika pendlingskommuner runt våra storstäder.

Anmälda eller inträffade?

Nu ska man komma ihåg att anmälda brott inte är samma sak som inträffade brott. En del brotts anmäls aldrig, en del av det som anmäls är inte brott.

Till exempel kan en del av de senaste årens ökning av anmälda sexualbrott bero på ökad uppmärksamhet (metoo), och skolors ökade benägenhet att anmäla incidenter bland elever skulle också kunna tänkas ge utslag i statistiken.


 

Ett känt område där det sannolikt anmäls för lite, är våld mot närstående i hemmet.

Men i NTU:s undersökning frågar man också om folk själva drabbats av brottslighet. Där är siffran svagt ökande, vilket alltså motsäger att anmälningarna minskar. De som säger sig ha varit utsatta för brott mot person har i Halland ökat från 22,6 procent 2016 till 25,3 procent 2018 (siffror på kommunnivå finns inte, och undersökningen släpar ett år efter jämfört med polisanmälningarna). Här ryms allt från nätkränkningar och hot till misshandel och stöld.


Lite olika bilder alltså, men sammantaget ingen dramatisk ökning av brottsligheten i landet, i synnerhet inte i Kungsbacka. Trots det ökar otryggheten.

Männen känner sig mindre trygga

– Ja, våra lokala undersökningar visar att männen känner sig otryggare, medan kvinnorna ligger kvar på samma nivå, säger Maria Frykstedt, brottsförebyggande samordnare i Kungsbacka.

Hon menar att svårt att yttra mig om orsaker till människors upplevelse av otrygghet eftersom det är väldigt individuellt. Det är därför svårt i att spekulera i en generell orsak.

– Det kan ju ha att göra med hur brottslighet sprids i medier, man känner sig närmre de allvarliga brott en även om det inte hänt i din närhet.

Är du förvånad att anmälningarna gått ner?

– Nej, Kungsbacka är en trygg kommun. Både kommun och polis satsar vi på bred front med brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Det känns bra att det även syns i statistiken. Vi ligger nära en storstad, men har inga stora kriminella nätverk här, utan enstaka incidenter.




Maria Molin, projektledare för den rikstäckande trygghetsundersöknigen NTU, har inte heller hon någon bra förklaring till skillnader i upplevd trygghet och siffrorna över brottsutveckling.

– Trygghet beror på så många olika saker, och behöver inte bara ha med den faktiska risken att göra. Det kan bland annat ha att göra med hur samhällsdebatten ser ut.

– Men sen är ju otrygghet i sig problematisk, det får konsekvenser för folks vardag. Det kan till exempel innebära att man drar sig för att gå ut på kvällarna. Det är en orsak till att vi nu brutit ner undersökningen på polisområden så att man lättare kan se hur otryggheten ser ut på lokal nivå och kan jobba med den.

Stor skillnad mellan män och kvinnor

Nu är det inte så att otryggheten ökat dramatiskt i NTU:s undersökningar. Oron för att till exempel gå ut på kvällen ligger ganska stabilt kring 28 procent, men det skiljer stort mellan män och kvinnor: 36 procent av kvinnorna och 19 procent av männen.

Men det här med att fyra femtedelar tror att brottsligheten ökar – kan det ha med senare års mediebevakning och sociala medier att göra? Knappast, konstaterar Maria Molin.

– Det kan vara en delförklaring, men faktum är att redan 2007 trodde 84 procent i landet att brottsligheten ökat.

 


 

Läs också: Polisen sliter med väntetider