Ett Skansen i miniatyr

Inspirationen från Skansen är tydlig och kyrkan kommer till och med från grannbyn.
I Ramnaparken i Borås gömmer sig ett friluftsmuseum som invigdes 1914.
– Det fanns en nationalromantisk strömning vid den tiden och en önskan att bevara historien för framtiden, säger Petra Johansson, intendent.

Det är Borås, så visst hänger regnet i luften. Men mer än några droppar blir det ändå inte, innan molnen spricker upp och solen börjar lysa över samlingen gamla trähus runt gräsmattan bakom Borås museums huvudbyggnader.

– Alla husen kommer från olika håll i Sjuhärad förutom Marbostugan. Den kommer faktiskt från Förlanda, men hamnade här eftersom den ju såg ut precis som husen nere i Mark gjorde, säger Petra Johansson.

Bortglömd pärla

Friluftsmuseet grundades av De sju häradernas kulturhistoriska förening. Från olika håll i Sjuhäradsbygden (och Förlanda då), flyttade man samman 15 historiska byggnader. Runt husen finns också en hällkista, domarring och stenröse.

– Men de är fusk. Milstenarna och soluret som står här är däremot riktiga.

Till skillnad från friluftsmuseet i Äskhults by (som ju å sin sida är ett kulturreservat i en genuin gammal by), ligger Borås museum stadsnära, ungefär en kvarts promenad från centrum och i direkt anslutning till bostadsområden. Ändå är det lätt att missa friluftsmuseet, en backe upp från den anslutande Ramnasjön.

– Det är lite av en bortglömd pärla, säger Petra Johansson.

Annorlunda i år

Borås museum är uppdelat i två: ett mer traditionellt museum inomhus i två gamla gårdar, Ohlsonska gården och Nymanska gården. Vid sidan om den fasta utställningen visar man i sommar en tillfällig om Borås som handelsstad. Men det är inte där som fokus ligger i år.

– Nej, på grund av coronan jobbar vi på ett annorlunda sätt i år. Vi har flyttat vår reception utomhus och personalen rör sig också ute i parken så att man lätt kan ställa frågor. Vi har också skaffat en massa olika leksaker som käpphästar, kubb, puttekulor, badmintonrack, styltor och annat som man kan låna, säger Petra Johansson.

Det finns också gott om skyltar som leder besökaren runt: sådana med QR-kod för lite äldre och skyltar med rävar på och text för de lite yngre.

– En del tar sig an det med väldigt stort allvar och ska hitta alla rävskyltarna. Till och med den vi gömt lite grann. Skyltarna finns ju på plats också när inte vi är i tjänst och ibland vill man ju bara inte prata med någon, säger Petra Johansson.

Änglar och djävlar

Byggnaderna i parken är blandning av hus från 1600-talet och ett par århundraden framåt. Ramnakyrkan drar lätt mest blickar till sig. Den stod ursprungligen i Kinnarumma, inte långt ifrån Seglora där Seglorakyrkan på Skansen hämtades. Just nu är den bara öppen för visningar under museets öppettider, men annars används den fortfarande för vigslar, dop, begravningar och konserter.




– När kyrkan togs hit användes den som utställningshall. Men på 1940- eller 50-talet satte man in nya bänkar och började använda den som kyrka igen. Inredningen är till delar ihopsamlad från olika kyrkor i Sjuhärad, men till exempel takmålningar med änglar och i ena änden djävlarna nere i Helvetet är i original, säger Petra Johansson.

Själv är hon mest förtjust i den gamla sockenstugan som ligger precis bakom kyrkan, med vildvuxet gräs på taket.

– Den blir ofta lite bortglömd, men jag tycker det är så spännande att tänka på allt som man pysslade med där, olika beslut inom socknen som till exempel fattigvården.

Annars är nog ett av de hus som ändå drar mest Gästis, den gamla gästgivaregården från Ramslätts by i Fritsla. Särskilt lockar våfflorna, som gräddats i fler år än någon nog kan minnas.


– Inte minst är det många som tycker om att komma dit nu, eftersom det går att flytta ut borden på gräsmattan och hålla rejält avstånd, säger Petra Johansson.