Döstädning ger plats för nytt

KRÖNIKA. Jag har börjat döstäda! Uttrycket är snott och jag gillar det. Det säger det mesta om vad jag har tillbringat min fritid med den senaste tiden. Med att döstäda. Jag hoppas få leva i många år till men någonstans är det dags att sätta punkt för det gamla och in med det nya. Utan massa gamla prylar!

Efter 25 år i samma hus med en stor källare blir det lätt att det samlas en del ”kanvarabraatt ha”. Vi har naturligtvis haft flera stora röjningar under åren men det är ju alltid något som man inte har hjärta att slänga. Barbiedockorna från barndomen, barnens leksaker, pyssel från olika tillfällen, ärvda prydnadsföremål och saker som kanske kommer till användning någon gång.

Men hur mycket skruv behöver man egentligen ha? Måste man ha tre skruvdragare som inte fungerar? Och är det nödvändigt att spara flera backar med avklippta elsladdar? Ja, det kanske är bra att ha hemma (menar vissa), men inte sjutton minns man det när något behövs utan köper nytt. En period var verktygsavdelningen i källaren nästan lika välsorterad som vilken järnaffär som helst, problemet var bara att man aldrig hittade det man sökte i röran.

Det började egentligen med att vi hade planer på att flytta. Efter första mötet med en mäklare började vi fundera över vad vi skulle göra med alla grejor. Det var bara att sätta igång och röja. Det räckte med ett kort besök i källaren (för att inte tala om garaget och förrådet) för att bli helt handlingsförlamad och snabbt gå upp igen.

Men efter att ha tagit sats och upprepat besöken i källaren flera gånger var röjningen äntligen igång. Ett tag slängde jag ut så mycket att jag nästan fick panik. Dagböcker, pärmar, böcker, möbler, julpynt, kläder, tennis/ pingis/badmintonrack och spel åkte ut för vidare transport till tippen eller återvinning men gamla foton och ”orkarintetabeslutom-prylar” fick vara kvar.  

Nu börjar det faktiskt arta sig. Visst, det finns fortfarande mycket kvar, men flyttplanerna är tillfälligt lagda på hyllan och till helgen är det dags att börja julpynta.

För första gången på 25 år vet jag faktiskt exakt vad jag har för julpynt. Det kanske till och med är dags att välkomna några nya tomtar in i familjen. Nu när det finns plats…