Det lackar mot jul

Fredag eftermiddag efter jobbet. Ger järnet för att hinna inom möbelaffären och kolla på en hylla innan de stänger.

En ledig parkeringsplats! Jag ser att bilen bredvid tänder lyktorna och inser att den tänker backa ut, men borde hinna svänga in på den lediga platsen.

Inte. Föraren bestämmer sig för att inte backa rakt ut, utan svänger rumpan åt mitt håll. Våra bakskärmar dunsar i varandra med ett obehagligt skrapljud.

Suck.

I bilen sitter ett par i min ålder. Vi kliver ur bilarna och inspekterar skrapmärkena. Inga bucklor i alla fall.

– Hur kunde du köra på mig! Jag står ju inom p-rutan, säger mannen.

– Ja, nu ja. Du körde ju in där igen efter krocken, protesterar jag.

Han ser lite förvirrad ut men medger att så var fallet.

Vi böjer oss i vintermörkret över bilarna igen och försöker bedöma skadorna med hjälp av ljuset från min mobiltelefon.

Han tittar på mig. Jag tittar på honom. Genom våra hjärnor strömmar någon slags manlig gemenskap, förvärvad genom ett långt liv av halvlyckade reparationer, dyra verkstadsbesök och försäkringar som inte gäller på grund av det finstilta.

Så sträcker vi fram högran samtidigt och skakar hand.

– Var och en tar sitt? säger jag med en lätt frågande ton.

– Det blir nog bäst så, säger han.

Hustrun som står bredvid gapar.

– Vad säger du Karl-Åke! Vi har ju en djup repa. Vadå var och en tar sitt!?

Mannen tittar ner i marken lite skamset och jag väntar. Han säger inget. Jag tar upp mobilen igen.

– Okej, nu fotar jag skadorna så gott det går och messar dig mitt telefonnummer. Så hörs vi när ni bestämt er, säger jag.

Han nickar, de sätter sig i bilen och jag hinner i alla fall få tio minuter i möbelaffären.

På väg hem piper det till i telefonen.

”Vid närmare eftertanke gör vi som vi sa. Var och en tar sitt. OK?”

Jag svarar inte på en timme. Sen messar jag: ”Ska kolla i dagsljus först. Hör av mig”.

Inte tusan tänker jag kolla i dagsljus. Men de kan gott få svettas en stund.

Dagen efter svarar jag ett kort ”OK. God jul”.

”God jul själv!” plingar till någon minut senare.

Repan? Jag har inte orkat titta på den i dagsljus än.