Debatt: Alla ska kunna ta till sig utbildningen

Jag vill börja med att tacka för den kastade handsken i Norra Hallands krönika den 3 december. Självklart måste situationen kring elever med problematisk frånvaro debatteras! Jag har själv läst alla artiklar om eleverna där föräldrar beskriver sina barns situationer och i förlängningen familjernas. Jag tackar för att ni så modigt berättat era barns och familjers historier.

För många familjer där ett barn inte klarar av att gå till skolan blir hela tillvaron påverkad. Situationen blir oerhört påfrestande och kampen inom sig själv som förälder, inom familjen och kampen med och ibland mot skola och kommun kan bli fruktansvärt påfrestande. I det långa loppet blir det ohållbart om barnet inte får den hjälp och det stöd som barnet har rätt till. Både i Kungsbacka och nationellt har vi idag ett, mer eller mindre, okänt antal barn och elever, som i stället för att vara i skolan är hemma. I vardagligt tal kallar en del dessa elever för hemmasittare.

En del tycker att skolvägrare är ett bättre ord. Skolvägran är ofta relaterad till oro, ångest och depression men orsakerna är varierande och individuella. En del barn har varit utsatta för kränkande behandling, andra lider redan tidigare av psykisk ohälsa och en del har neuropsykiatriska funktionshinder. Det handlar alltså inte om bristande motivation utan om hinder som eleven inte kan överkomma för att ta sig till skolan.

Orsakerna till frånvaro är komplexa, vilket ställer krav på flexibla och individanpassade insatser. I Skolinspektionens (2016) mätning av den problematiska frånvaron uppvisade en halv procent av eleverna på högstadiet och en tiondels procent av eleverna på låg- och mellanstadiet sammanhängande frånvaro. Trots detta faktaunderlag är det hos många huvudmän mycket oklart hur många elever som har en problematisk skolfrånvaro i det avseende att de skolvägrar. Många huvudmän har heller inte gemensam strategi för hur dessa elever ska få stöd eller hur de skolenheter där de gå ska få stöd för att klara av problematiken. Det är visat att elever med problematisk frånvaro har oftare kunskapsluckor och får oftare ofullständiga betyg.

Elever med problematisk skolfrånvaro är en av mina hjärtefrågor och så ofta jag kan driver frågan om att hitta lösningar. På Socialdemokraternas partikongress fick vi från Kungsbackas socialdemokrater igenom att en nationell strategi måste tas fram för att stödja och om så behövs, styra, huvudmän i arbetet med att få tillbaka eleverna till skolan. Detta betyder inte att Kungsbackas styrande politiker kan luta sig tillbaka och vänta på att nationella insatser ska träda ikraft.

Det är Kungsbacka kommun som är huvudman och således ansvariga för de elever vi kunnat läsa om och därmed vårt ansvar att dessa elever får det stöd och den hjälp de har rätt till enligt Skollagen. Det är vårt ansvar att alla barn i Kungsbackas skolor ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 2 §). Nu hoppas jag att de politiker som styr i kommunen också plockar upp denna kastade handske!

Magdalena Sundqvist (S)