För att förhindra att man blir allt för stillasittande då man i coronatider måste jobba hemifrån, startar många företag olika aktiviteter för att de anställda ska motiveras att röra på sig. Detta säkert i ett gott syfte. Men när går detta över från hjälp till tvång och var tar den personliga integriteten vägen?
Där jag jobbar har företaget anmält alla (utan att bli tillfrågad) att vara med i en poängjakt. Poängen tjänar man in då man gjort en aktivitet. Dessa aktiviteter registrerar man i en app så den blir synlig för alla på företaget. Varje anställd ingår i ett lag som tävlar mot andra lag inom företaget.
Även om jag idag tränar tre till fyra gånger i veckan tycker jag ändå att denna aktivitet inte känns rätt av flera skäl. Om man inte har möjlighet att röra på sig lika mycket som sina kollegor, blir man en belastning för sitt lag. Om man önskar att hoppa av, ses man som en svikare.
Aktiviteterna ska dessutom utföras på fritiden, det vill säga utanför arbetstid.
Man funderar ju över vad som blir nästa steg: ska man registrera hur mycket fett och socker man äter och ange hur många öl man dricker?
Jag förstår att syftet är gott och att man anmäler alla för att det annars finns risk att endast de redan aktiva hoppar på idén, men det minsta man kan begära är att sådana här aktiviteter är frivilliga och inte påtvingade.
Kvinna åtalas för ofredande efter Tindermöte
Lasse Kronér gör sin egen grej och bjuder in favoritartisterna till sköna kvällar på Tjolöholm.