De satsar på en framtid i spelvärlden

Från att ha kanske främst ha varit en aktivitet för unga killar samt ljusskygga nördar har dataspel blivit något som precis alla kan syssla med. Det menar tre elever på LBS-gymnasiet i Kungsbacka.
– I Sverige ser man inte ner på folk som spelar längre, säger Robin Persson som pluggar e-sport.

Från enkla spel i grönt och svart på gamla hemdatorer under tidigt 80-tal, till svindlande världar där allt är möjligt. Eller kanske något så bekant och gammalmodigt som ett parti schack? År 2021 finns spelen överallt, och gränserna för vem som kan spela har helt suddats ut.

– Det är en aktivitet som vem som helst kan hålla på med. Om du spelar basket kanske det är bra att vara lång. När det kommer till dataspel så spelar det ingen roll om du är 1,40 eller 1,90. Spel är till för alla, säger Robin Persson som studerar första året på Ljud och bildskolan i Kungsbacka.

Eleverna Robin Persson, Linnea Andersson och Louise Hasslöf har alla ett stort intresse för spel och datorer. Så stort att de valt att ägna gymnasietiden till att lägga grunden för en framtid inom spel- och datavärlden. Medan det för Robin Andersson är drömmen om en professionell spelkarriär som lockar, var det för Linnea Anderssons del den estetiska ådran som styrde.

– Jag har alltid varit intresserad av spel, men även av grafik och att måla. Så jag tänkte att det kunde vara kul att slå ihop det, säger hon om valet att börja plugga programmet spelgrafik som huvudsakligen är en estetisk utbildning.




Louise Hasslöf har slagit in på en mer teknisk inriktning och studerar spelutveckling.

– Det var nog att jag ville plugga något kreativt. Jag älskar spel och tänkte att det kanske kunde vara kul med programmering.

Om hon visste exakt vad programmering innebar innan hon påbörjade utbildningen?

– Nej, jag hade ingen aning, säger Louise Hasslöf och skrattar.

Lite löst i kanterna

Om det förut har funnits en bild av personer som lägger mycket tid på dataspel som lite udda och kanske nördiga, så är den bilden i dag - om den ens någonsin var sann, ett minne blott. Samtidigt finns det en term som i dag är vedertagen bland de något yngre generationerna, och det är att vara en gamer. Någon exakt avgränsning är dock svår att hitta.

– Att vara en gamer innebär ju att man spelar mycket, men samtidigt är det lite löst i kanterna. I dag kan du ju spela i mobilen, och sen är väl konsoler som X-box och Playstation snäppet upp. Och det beror nog lite på vilken sorts spel man spelar, säger Linnea Andersson.

– En 40-årig facebookmamma som spelar Candy chrush kanske man inte kallar för en gamer, flikar Robin Persson in.

Han fortsätter:

– Men förr kanske man kopplade gamer till någon som sitter uppe till 04.00 på nätterna och dricker Joltcola, och så är det ju inte heller, menar han.




Själva spelar de på lite olika sätt beroende på sammanhang.

– Jag spelar mest på konsol men har en gamingdator också, fast den är inte så bra, säger Louise Hasslöf.

– Och det händer att jag spelar enkla spel på Nintendo Switch även om det mest blir på dator, säger Robin.

– Jag spelar vanligtvis single player på konsol, men nu i coronatider blir det mycket Minecraft online tillsammans med kompisar, säger Linnea Andersson.

Social tillvaro

Just att spela online är något som verkar ha fått ett uppsving under coronapandemin.

– På de flesta spelen som släpps kan man spela både en så kallad kampanj på egen hand, men även spela multi player online. Det är ju för att spelföretagen vill att spelen ska bli så stora som möjligt. Och tar man CS (Counterstrike reds. anm) som exempel, så fortsätter spelet att slå nya rekord online, berättar Robin.

Dataspelaren som asocial nattuggla verkar därmed också kunna betraktas som en modern myt. Eleverna menar tvärtom att många som spelar snarare har ett otroligt stort kontaktnät via spel online. Och att spelandet bara ökar i omfattning kan läraren Johan Handin som också är på plats, slå fast.

– Enligt ISFE så spelar mer än halva befolkningen, mellan 6–64 år, i Europa någon form av spel på olika nivåer i dag. Av dessa spelar ungefär 70 procent mer än en timma i veckan. Det finns en mycket större bredd på spel nu för tiden, det är mer stadgat och tas mer seriöst, säger han.

Och framtidsplanerna för eleverna då?

– Jag tänker fortsätta med datorprogrammering. Sen är det inte helt säkert att det blir inom spelbranschen, det får vi se. Men jag vill i alla fall utvecklas och gå djupare med programmering, säger Louise Hasslöf.

För Robins del är det tävlingsinstinkten som drar.
– Jag har som mål att bli en topp 20-spelare i världen. Det är en hög målsättning såklart, men jag skulle även vara nöjd om jag kan bli semiproffs eller kanske jobba med coachning inom e-sport.

Hos Linnéa lockar friheten och kanske en karriär som frilans.
– Min dröm är att kunna arbeta som frilans inom konceptuell grafik. Kanske flytta från Sverige. Att få jobba i Storbritannien vore coolt, där finns mycket fascinerande att jobba med. Jag tänker att det vore en frihet att kunna jobba som frilans, säger hon.

Du missar väl inte att läsa reportagen först i Norra Hallands e-tidning?

Läs e-tidningen här 

Är du prenumerant? Kom igång här.