I veckan drog den halländska satsningen From Great to Excellent igång på allvar. I samarbete med högskolan ska bra exempel tas fram och användas som verktyg för att minska klyftorna i skolan och förbättra resultaten.
Projektet startade för två år sedan med ett studiebesök i Kanada. Kanada har många sociala likheter med Sverige och har på bara sex år vänt en negativ resultatutveckling och placerar sig idag i topp i Pisa-mätningen. Kanada har även de minsta skillnaderna mellan de bäst och sämst presterande eleverna.
Idén kom från skolpolitikerna i Kungsbacka. Här ligger i och för sig resultaten högt, och ska göra det med den utbildningsnivå som finns i kommunen. Men även här växer klyftorna – de bästa eleverna får allt högre poäng, medan en del inte klarar behörigheten till gymnasiet.
Kungsbacka fick med sig Region Halland, högskolan i Halmstad och flera av länets kommuner i projektet. Alla inblandade har identifierat områden man vill jobba med, och tanken är att man ska lära av varandra genom studiebesök och genom att forskare följer projekten. På sikt är tanken att sålla fram de arbetsmetoder som ger bäst effekt.
– Vi ska täppa igen gapet mellan elevernas kapacitet och det vi får dem att utföra, säger Lars Clemensson, verksamhetschef utveckling på skolförvaltningen.
Varje kommun är redan igång med sitt arbete, men i förra veckan var det officiell start för samarbetet med en konferens i Varberg. Under hösten ska personal inom de utvalda områdena utbildas, och i början av nästa år startar forskningsprojekten på allvar.
De tre områden Kungsbacka ska ansvara för inom själva From Great to excellent är:
"förskola i förändring" – hur man genom ett nytt sätt att organisera sig och arbeta kan skapa mindre barngrupper och bättre inlärning. (Norra Halland skrev om det i våras).
"formativ bedömning" – hur ger man eleverna feedback så de kontinuerligt kan förbättra sitt lärande)
"tillgänglighet i lärmiljö" – hur man ger alla oavsett förutsättningar bästa möjligheten att lära
Men oavsett samarbetet From Great to Excellent är Kungsbacka redan i full gång med andra utvecklingsprojekt inom samma område.
Ett är så kallade Resultatdialoger med rektorerna. Det handlar om att stötta, men också om att utmana till nytänkande. Målet är att gå från 90 procent behörighet till gymnasiet till 100 procent. Förra läsåret höll Lars Clemensson 70 samtal med rektorer ansvariga för förskolan, årskurs 4 och årskurs 9 – strategiska årskurser om man vill påverka resultat och elever möjligheter.
– Det är inga konstigheter. Vi diskuterar med rektorerna varför vissa elever inte når målen, och kan ställa de "dumma" frågorna: varför gör ni så? I ferieskolan lyckades vi i sommar lyfta 26 elever så att de blev behöriga till gymnasiet. Varför kan man inte klara extraundervisning under terminerna lika bra?
– En annan viktig fråga är hur vi får elever att komma till skolan. Det gäller att vara proaktiv, inte vänta tills det är kris. Vi måste våga pröva annorlunda metoder. Och där verkar det ha det vänt uppåt igen, efter en svacka för ett par år sedan.
Om Resultatdialogerna får rektorerna att konkretisera hur de ska lyfta resultat och hjälpa de svagaste, ska en ny Innovationsfond inspirera.
– Ur fonden kan man söka pengar för att genomföra projekt där man testar nya sätt att lyfta resultaten.
Representerar alla kommunanställda och vill att det ska synas
Få älgar, men resultatet måste jämföras med traditionell inventering
Lasse Kronér gör sin egen grej och bjuder in favoritartisterna till sköna kvällar på Tjolöholm.