Krönika: Schackmöte med proffs i en taxi

Av Kristian Alm

En trasig växel utanför Helsing-borg kan vara oerhört irriterande. Men också leda till filosofiska samtal i en taxi och swish med en stormästare i schack.

Med jämna mellanrum tar jag tåget till min mor i Hässleholm. En ganska omständlig procedur på runt tre timmar enkel resa, ofta med byte i Helsingborg.

Pågatåget därifrån stannar på varenda ort värd namnet, och även andra ställen. Men denna gång hann vi bara till Klippan. Växeln framför oss var trasig. Det vara bara att vända och åka tillbaka till Helsingborg.

Men får man inte ta taxi då? undrade jag. Jo, medgav konduktören lite tyst, utan någon som helst avsikt att sprida detta till övriga passagerare.

Jag fick ögonkontakt med en stillsam herre tvärs över gången, som till konduktören meddelat att han var på väg till Alvesta. Ville han hänga på? Jovisst.

I mitt erbjudande fanns, förutom stor människovärme, även insikten om att jag åkte på Hallandstrafikens app som är snål med taxi, medan han verkade åka på Skånetrafikens app som är generösare.

Så fyra minuter senare satt vi i Zorans taxi på väg mot Hässleholm. Zoran var en mycket pratglad herre, som tyckte livet i Sverige var fantastiskt.

– Alla kan studera och tjäna pengar! Ingen behöver ha två jobb som i Tyskland där jag har en kompis, slog han fast.

Det fanns egentligen bara en sak som skavde.

– Jag kör många gamla, men det är bara kvinnor! Männen dör tidigt. Jag tror det beror på att de tar så stort ansvar för jobb och familjen!

Jag föreslog att det kunde bero på att män tar större risker, äter sämre och super mer. Zoran tittade skeptiskt på mig.

Alvestamannen i baksätet föredrog att lyssna stillsamt, men Zoran grep in.

– Var bor du?

Helsingör.

– I Danmark? Ajaj, de har mycket sämre bostäder där än i Sverige. Vad jobbar du med?

Lika stillsamt meddelade mannen att han var professionell schackspelare.

Och plötsligt insåg jag att jag satt i samma taxi som Jonny Hector, min ungdoms idol från tiden när jag hyste ett fåfängt hopp om att behärska brädet.

Det blev ett intressant samtal om livet som schackproffs, uppsvinget efter filmen The Queens Gambit och gemensamma vänner från Malmö. Tiden till Hässleholm gick blixtsnabbt och Zoran fick inte inte en syl i vädret.

Jag swishade Hector halva summan och han lovade att betala tillbaka när Skånetrafiken pungat ut.

Visst, ett chansdrag. Men kommer det inga pengar var det offer väl värt taxiresan.